Varför vinster i välfärden?

Privata vårdgivare bidrar till att lyfta medborgarnas nöjdhet med den svenska sjukvården som helhet. Ofta är betyget högre än genomsnittet för hela sektorn. På Dagens Medicins rankinglista 2017 över Sveriges bästa sjukhus är tre av fyra i toppen, bland de mindre sjukhusen, helt eller delvis privat drivna.

Jämfört med kommunala äldreboenden har privat drivna äldreboenden bättre resultat på 18 av 22 av Socialstyrelsens kvalitetsparametrar. Även de offentliga alternativen förbättrar sina siffror, så konkurrensen bidrar till utveckling för hela branschen.

Vinsten är en förutsättning för att företag ska kunna skapa en buffert och säkra en långsiktig stabilitet. Vinsten används bland annat till investeringar i medarbetare, utveckling och innovation – som alla leder till ökad kvalitet i verksamheten.

93 % av Sveriges 14 000 vård- och omsorgsföretag har färre än 20 anställda. Många företag bedriver nischade verksamheter som riktar sig till personer med särskilda behov. Sådana verksamheter drivs mera sällan i offentlig regi. Ett exempel är språkinriktade äldreboenden som riktar sig till personer som inte har svenska som modersmål.

Alla landsting har sedan 2010 vårdval i primärvården. Inom omsorgen är det upp till varje kommun. Av Sveriges 290 kommuner har drygt hälften, 176 stycken, infört eller beslutat att införa LOV. I dessa kommuner är valfrihet inom hemtjänst vanligast. Ett viktigt motiv är att kunna byta utförare om man är missnöjd.

Många vård- och omsorgsföretagare har startat företag för att kunna ta tillvara på och utveckla sina egna och medarbetarnas idéer. De bidrar till att göra vården mer effektiv och bättre för dig som patient eller brukare.

7 av 10 som studerar till sjuksköterska, barnmorska eller fysioterapeut tycker att det är viktigt att kunna välja typ av arbetsgivare. Lönenivån för privat anställda medarbetare är generellt högre än för de offentligt anställda och de är mindre sjukskrivna än sina offentligt anställda kollegor.

Tack vare vårdvalet har antalet vårdcentraler blivit 20 procent fler. Idag har fyra av fem patienter minst två̊ i sin närhet att välja mellan. Sedan vårdvalet infördes har vårdköerna blivit kortare och vården når fler. Idag är det också vanligt att du exempelvis kan boka läkartid på kvällstid.

55 procent av privata vård- och omsorgsföretag drivs av kvinnor. Det är nästan dubbelt så mycket jämfört med övriga näringslivet (29 procent). I den privat drivna äldreomsorgen är sju av tio företagsledare kvinnor.

Drygt var femte av vård- och omsorgsföretagen som drivs i privat regi har en företagsledare med utländsk bakgrund. Chefer med utländsk bakgrund tenderar att i mycket högre grad anställa människor med utländsk bakgrund.

Det är lätt att glömma bort hur det såg ut i Sverige innan de privata alternativen tilläts. Vårdköerna var längre och tillgängligheten sämre, framförallt på landsbygden.

Med en åldrande befolkning ökar Sveriges vård- och omsorgsbehov. Alla krafter i välfärden behövs – såväl offentliga som privata. Idag anser 73 procent av social­cheferna i landets kommuner att de inte skulle klara sitt uppdrag utan tillgång till fristående utförare inom social omsorg. Fram till 2023 behövs 225 000 nya med­arbetare. Och om personaltätheten förblir densamma som idag kommer personalbehovet inom välfärdssektorn totalt att öka med 30 procent till 2040.