Privat Vårdfakta

121 kommuner har ännu inte infört LOV trots att de flesta svenskar anser att det är rätt att man kan välja och välja bort sin vård- och omsorgsgivare.


Svenskarna om valfrihet


86

67

90

En överväldigande majoritet anser att det är rätt att man kan välja och välja bort sin vård- och omsorgsgivare. 1

89

93

93

Från monopol till mångfald med LOV

Under 1990-talet – under såväl socialdemokratisk som borgerlig regering – genomfördes olika avreglerings- och valfrihetsreformer. Det gjorde det privata vårdföretagandet möjligt men framför allt gav det patienter och brukare valfrihet.

Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft 2009. Den innebär att både privata och offentliga utförare får skattefinansierad ersättning för sina verksamheter.

En vanlig missuppfattning är att det kostar mer att gå till en privat vårdcentral, mödravård eller välja privat hemtjänst eller äldreboende. Men patienten eller brukaren betalar samma avgift och omfattas av samma högkostnadsskydd oavsett om det är vård och omsorg i privat eller offentlig regi.

LOV ger medborgarna möjlighet att välja mellan olika utförare av tjänster inom vård och omsorg.

Innan LOV infördes fanns endast lagen om offentlig upphandling (LOU). Till skillnad från LOV innebär LOU ingen automatisk valfrihet för den enskilde. Då är det kommunen eller regionen som bestämmer vilken vård- och omsorgsgivare som ska anlitas. Idag finns båda upphandlingsformerna.

Med LOV ställer regioner och kommuner krav på alla utförare inom en viss verksamhet. Företagen som uppfyller dessa kvalitets- och kompetenskrav blir godkända som vårdgivare.

Detta kallas för etableringsfrihet. Det stimulerar utförarna att måna om sina patienter och brukare. De konkurrerar med kvalitet, inte med pris, efter- som ersättningsnivån är bestämd på förhand. 2

En ytterligare skillnad är att LOV ger bättre kontinuitet för patienten och brukaren än LOU. Långsiktigheten i LOV bidrar också till en ökad investeringsvilja i verksamheten.

Valfrihet i sjukvården

Alla regioner har sedan 1 januari 2010 egna valfrihetssystem – vårdval – i primärvården. Några regioner har också infört vårdval i andra delar av sjukvården, som psykoterapi, gynekologi, fysioterapi och operation av grå starr. Region Stockholm har vårdval på flest områden inom specialistsjukvården. Totalt finns det 107 vårdval i landet. De nyaste vårdvalen är geriatrisk öppen- och slutenvård, samt sexuell hälsa. 3

Valfrihet i omsorgen

Det är upp till varje kommun att avgöra om valfrihetssystem enligt LOV ska införas i omsorgen eller inte. Av Sveriges 290 kommuner har drygt hälften – 162 stycken – infört eller fattat beslut om att införa LOV. I dessa kommuner är valfrihet inom hemtjänst vanligast. Men flera kommuner har även valfrihet inom ramen för lagen om stöd och service (LSS). 4

Brukare och anhöriga i kommuner som har infört LOV i hemtjänsten är överlag positiva till att kunna välja utförare. Ett viktigt motiv är att kunna byta utförare om man är missnöjd.5

 

Valfrihetsläget i kommunerna

162 kommuner har idag infört eller fattat beslut om att införa LOV. Sedan 2015 har 13 kommuner valt att avveckla sina valfrihetssystem. 6 Den vanligaste anledningen till detta har varit att det inte funnits tillräckligt med privata utförare i kommunen.  I år har för första gången en kommun som tidigare avskaffat LOV valt att återinföra LOV igen. 7

Kommuner som beslutat att inte införa LOV, ännu inte fattat beslut om att införa LOV eller valt att ta bort LOV. 8

 

Effekter av valfrihet

Primärvård

Fler patientbesök utan nya kostnader

När vårdvalet infördes 2010 ökade antalet patient- besök i primärvården med tio procent, medan kostnadsramen i stort sett var konstant. 9

Jämlik vård

Riksrevisionen hävdade 2014 att vårdvalet lett till en mindre jämlik primärvård. 10 Studien blev omstridd, bland annat på grund av ett selektivt urval av resultat. 11 De flesta andra studier visar att den ökade tillgängligheten har kommit alla patienter till del. 12

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visade 2015  att vårdvalet inte hade påverkat jämlikheten i primärvården negativt. Patienter med låg utbild- ning och låg inkomst använde primärvården mer, både före och efter vårdvalets införande. Allvarligt sjuka patienter gjorde fler läkarbesök, i absoluta tal. I två av de tre granskade regionerna hade patienter med allvarlig sjukdom också ökat sitt vårdnyttjande mer relativt sett än andra. 13

Internationella jämförelser visar att länder som länge har haft valfrihet ofta har en mer jämlik sjukvård. 14

Tillgänglighet

Numera har 87 procent av alla patienter minst en privat driven vårdcentral i sin kommun. Sedan vårdvalet infördes har antalet vårdcentraler blivit nästan 20 procent fler. I nio av tio mindre städer och tätorter finns en privat vårdcentral. 15 På orter med många vårdgivare tenderar patienterna att vara mer nöjda. 16

Antalet vårdcentraler i tätbefolkade områden jämfört med glesbygd är proportionellt mot befolkningen som bor i dessa områden.17

Privata vårdcentraler i landet 18

Många privata vårdgivare har startat vårdcentraler utanför de stora städerna sedan vårdvalet infördes. Det har bland annat skett i:

Alfta, Alingsås, Arvika, Avesta, Bjuv, Borlänge, Bromölla, Bålsta, Emmaboda, Eskilstuna, Eslöv, Falun, Flen, Gislaved, Grums, Gällivare, Holmsund, Hoting, Hudiksvall, Härnösand, Katrineholm, Kristinehamn, Kungsbacka, Lidköping, Ljungby, Ludvika, Lycksele, Norrtälje, Nässjö, Olofström, Piteå, Sandviken, Sollefteå, Strömsund, Säffle, Söderhamn, Söderköping, Sölvesborg, Tibro, Tranås, Töcksfors, Ulricehamn, Varberg, Vetlanda, Örnsköldsvik och Östersund.

På samma sätt har privata vårdgivare även etablerat sig i storstädernas mindre välbärgade stadsdelar och förorter. Det har bland annat skett i:

Bergsjön och Biskopsgården i Göteborg, Lindängen och Rosengård i Malmö samt
i Husby, Rinkeby, Ronna, Tensta och Vårberg i Stockholmsregionen.

Specialistvård

Även i specialistvården leder vårdval till mer vård för skattepengarna och ökad tillgänglighet.

När Region Stockholm införde vårdval för höft- och knäprotesoperationer ökade antalet operationer med 20 procent på ett år. Köerna för patienterna kortades, samtidigt som genom- snittskostnaden för operationen sänktes med 17 procent. 19

Ett annat exempel är vårdvalet för läkemedels- behandling för opiatmissbrukare i Skåne. Antalet patienter med missbruk som fick vård ökade med nästan 50 procent, samtidigt som väntetiden till bedömning och behandling halverades. Patienter med missbruk har också kunnat få hjälp på fler orter i Skåne. 20

Region Stockholm, med vårdval inom många specialistområden, har betydligt kortare vårdköer än rikssnittet för regionen. I januari 2019 fick 18 procent fler patienter i Stockholm träffa en specialistläkare och 23 procent fler fick sin operation eller behandling inom vårdgarantins gränser jämfört med Sverige i stort. 21

 

Svenskarna om likvärdig vård

83

Antalet patienter med missbruk som fick vård ökade med nästan 50 procent, samtidigt som väntetiden för bedömning och behandling halverades.

Omsorg

Mångfald

I 41 procent av landets LOV-kommuner finns utförare med särskild inriktning eller specialist- kompetens. 23

Det kan handla om språkkompetens och om kulturella inriktningar. Till exempel har 89 procent av de privat drivna äldreboendena personal som talar ett annat språk än svenska, jämfört med 81 procent av de offentliga. För hemtjänst är läget ungefär detsamma: 79 procent bland de privata respektive 72 procent bland de offentliga. 24

Det handlar även om specialistkompetens inom särskilda sjukdomar och behandlingsmetoder som de offentliga ofta inte själva har möjlighet att bedriva.

Kvalitet

Det råder samstämmighet bland bistånds- handläggare om att LOV har bidragit till att höja kvaliteten generellt inom hemtjänsten. Konkurrens- en har lett till att både kommunala och privata utförare anstränger sig för att leverera hemtjänst av god kvalitet. Kvalitetskrav i förfrågningsunderlagen leder också till att kvaliteten blir mer likvärdig mellan utförarna enligt biståndshandläggarna. 25

Nöjdhet

En jämförande studie som Socialstyrelsen genomfört om nöjdhet inom äldreomsorgen visar att personer över 65 år med färre än 25 hemtjänst- timmar per månad är mer nöjda i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV, jämfört med personer i kommuner som inte har gjort det. För äldre med fler än 25 timmars hemtjänst per månad är det ingen skillnad i nöjdheten mellan kommunerna. 26

Aktiva val

 En studie från Institutet för Näringslivsforskning undersöker valfrihetens effekter på äldres nöjdhet. Jämförelserna visar att äldre blir mer nöjda med hemtjänsten när en kommun inför ett valfrihetssystem. 27

 

66

90

Källor


1. Svenskt Näringsliv (2019). Välfärdsföretagande.
2. Proposition 2008/09:29. Lag om valfrihetssystem.
3. Sveriges Kommuner och Landsting. Beslutsläge vårdval landsting/regioner. April 2018
4. Sveriges Kommuner och Region. Valfrihetssystem i kommuner (2019) – Beslutsläget i införandet av LOV.
5. Socialstyrelsen(2015). Stimulansbidrag LOV– Slutrapport 2011-2014.
6. Sveriges Kommuner och landsting (2019). Köp av verksamhet. Kommuner, region och regioner 2006–2017.
7. Sveriges Kommuner och landsting. Valfrihetssystem i kommuner (2019) – Beslutsläget i införandet av LOV.
8. Sveriges Kommuner och Region. Valfrihetssystem i kommuner (2019) – Beslutsläget i införandet av LOV.
9. Vårdanalys (2014). Låt den rätte komma in. Rapport 2014:3. Andersson, F., Janlöv, N., Rehnberg, C. (2014). Konkurrens, kvalitet och kontrakt – hälso- och sjukvård i privat regi. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och Myndigheten för vårdanalys 2014:5.
10. Riksrevisionen (2014). Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? RiR 2014:22.
11. Anell, A., Rehnberg, C. Riksrevisionens granskning alltför selektiv. Dagens Medicin 2014-11-26.
12. Vårdanalys (2014). Låt den rätte komma in. Rapport 2014:3. Andersson, F., Janlöv, N., Rehnberg, C. (2014). Konkurrens, kvalitet och kontrakt – hälso- och sjukvård i privat regi. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och Myndigheten för vårdanalys 2014:5.
13. Vårdanalys (2015). Vårdval och jämlik vård inom primärvården – en jämförande studie mellan tre regioner före och efter vårdvalets införande.
14. Svenskt Näringsliv (2016). Rehnberg, C. Förbättrad välfärd. Jämlik vård och fria vårdval.
15. Vårdföretagarna (2019). Vårdval och privat drivna vårdcentraler – Etablering av vårdcentraler sedan vårdvalets start.
16. Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2.
17. Vårdanalys och Konkurrensverket (2014). Remiss-yttranden över regeringens förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen.
18. Grunddata från Sanacore om samtliga privat drivna vårdcentraler december 2017.
19. Karolinska Institutet, Institute for strategy and competitiveness och Svenska Höftprotesregistret (2012). Uppföljningsrapport vårdval höft- och knäprotesoperationer. Preliminär analys, slutsatser och rekommendationer.
20. Region Skåne (2017). Andersson, L. , Johnson, B. Vårdval LARO – en målorienterad intressentutvärdering.
21. SKL:s webbplats (www.vantetider.se). Väntetider i vården. Resultat specialistvård, Stockholms läns region samt Sverige. Januari 2019.
22. Svenskt Näringsliv (2019). Välfärdsföretagande.
23. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV – Slutrapport 2011-2014.
24. Socialstyrelsen (2018). Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2018.
25. Socialstyrelsen(2015). Stimulansbidrag LOV – Slutrapport 2011-2014.
26. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV, Slutrapport 2011-2014.
27. Institutet för Näringslivsforskning (2018) Working Paper No. Choice and Competition in the Welfare State: Home Care as the Ideal Quasi-market.
28. Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2.
29. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV – Slutrapport 2011–2014.