Privat Vårdfakta

Kommentar på Vi gör skillnads Facebook-sida (februari 2018)

Om man vill ha privat vård ska man betala vad det kostar och inte subventioneras med skattemedel.

Svar

De privata alternativen får som mest samma ersättning som de offentliga verksamheterna och kostar varken skattebetalarna eller den enskilda individen en enda krona mer. Om valfriheten bara skulle gälla de som kan betala för sig vore det en tillbakagång till gamla tider. En gemensam finansiering där alla har rätt att välja och välja bort är en viktig välfärdsprincip. Om den frångås ökar ojämlikheten och tillgången till vård och omsorg riskerar att minska.


Svenskarna om valfrihet

De flesta anser att det är rätt att man kan välja och välja bort sin vård- och omsorgsgivare. 1


86

80

77

76

79

Från monopol till mångfald med LOV

Under 1990-talet – både under socialdemokratisk och borgerlig regering – genomfördes olika avreglerings- och valfrihetsreformer. Det gjorde det privata vårdföretagandet möjligt. Framför allt gav det patienter och brukarevalfrihet.

Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft 2009. Den innebär att både privata och offentliga utförare får skattefinansierad ersättning för sina verksamheter.

En vanlig missuppfattning är att det kostar mer att gå till en privat vårdcentral, mödravård eller välja privat hemtjänst eller äldreboende. Men patienten eller brukaren betalar samma avgift och omfattas av samma högkostnadsskydd vare sig det är vård och omsorg i privat eller offentlig regi.

LOV ger medborgarna möjlighet att välja mellan olika utförare av tjänster inom vård och omsorg.

Innan LOV infördes fanns endast lagen om offentlig upphandling (LOU). Till skillnad från LOV innebär LOU ingen automatisk valfrihet för den enskilde. Då är det kommunen eller landstinget som bestämmer vilken vård- och omsorgsgivare som ska anlitas. Idag finns båda upphandlingsformerna.

Med LOV ställer landsting och kommuner krav på alla utförare inom en viss verksamhet. Företagen som uppfyller dessa kvalitets- och kompetenskrav blir godkända som vårdgivare.

Detta kallas för etableringsfrihet. Det stimulerar utförarna att måna om sina patienter och brukare. De konkurrerar med kvalitet, och inte med pris, eftersom ersättningsnivån är bestämd på förhand. 2

En ytterligare skillnad är att LOV ger bättre kontinuitet för patienten och brukaren än LOU. Långsiktigheten i LOV bidrar också till en ökad investeringsvilja i verksamheten.

 

 

Valfrihet i sjukvården

Alla landsting har sedan den 1 januari 2010 egna valfrihetssystem – vårdval – i primärvården. Några landsting har också infört vårdval i andra delar av sjukvården, som psykoterapi, gynekologi, fysioterapi och operation av grå starr. Stockholms läns landsting har vårdval på flest områden inom specialistsjukvården. 3

Valfrihet i omsorgen

Det är upp till varje kommun att avgöra om valfrihetssystem enligt LOV i omsorgen ska införas eller inte. Av Sveriges 290 kommuner har drygt hälften – 169 stycken – infört eller fattat beslut om att införa LOV. I dessa kommuner är valfrihet inom hemtjänst vanligast. Men flera kommuner har även valfrihet inom ramen för lagen om stöd och service (LSS). 4

Brukare och anhöriga i kommuner som har infört LOV i hemtjänsten är överlag positiva till att kunna välja utförare. Ett viktigt motiv är att kunna byta utförare om man är missnöjd.5

 

Valfrihetsläget i kommunerna

Sedan 2015 har 13 kommuner valt att avveckla sina valfrihetssystem.6 Den vanligaste anledningen har varit ändrad politisk inriktning, att det inte har funnits tillräckligt med privata utförare eller att det förekommit fusk eller oegentligheter. 7

Kommuner som beslutat att inte införa LOV, ännu inte fattat beslut om att införa LOV eller valt att ta bort LOV. 8

Effekter av valfrihet

Primärvård

Fler patientbesök utan nya kostnader

Antalet patientbesök i primärvården har ökat med tio procent sedan vårdvalet infördes, men kostnadsramen har i stort sett varit konstant. 9 Vårdvalet har lett till en kvalitetsdriven konkurrens eftersom patienternas möjlighet att välja och välja bort vårdgivare gör att ingen kan ta sina patienter för givna.

Jämlik vård

Riksrevisionen hävdade 2014 att vårdvalet lett till en mindre jämlik primärvård. 10 Men studien blev omstridd, bland annat på grund av ett selektivt urval av resultat. 11 De flesta andra studier visar att den ökade tillgängligheten har kommit alla patienter till del. 12

Vårdanalys visade 2015 att vårdvalet inte har påverkat jämlikheten i primärvården negativt. Patienter med låg utbildning och låg inkomst använder primärvården mer, både före och efter vårdvalets införande. Allvarligt sjuka patienter har gjort fler läkarbesök, i absoluta tal. I två av de tre granskade landstingen har patienterna med allvarlig sjukdom också ökat sitt vårdnyttjande mer relativt sett än andra. 13

 

Internationella jämförelser visar att länder som länge har haft valfrihet ofta har en mer jämlik sjukvård. 14

Tillgänglighet

Numera har 86 procent av alla patienter minst en privat driven vårdcentral i sin kommun. Sedan vårdvalet infördes har antalet vårdcentraler blivit 20 procent fler. Det innebär att fyraav fem patienter har minst två vårdcentraler i sin närhet att välja mellan. På orter med många vårdgivare tenderar patienterna att vara mer nöjda. 15

Antalet vårdcentraler i tätbefolkade områden jämfört med glesbygd är proportionellt mot befolkningen som bor i dessa områden. 16

Privata vårdcentraler i landet 17

Många privata vårdgivare har startat vårdcentraler utanför de stora städerna sedan vårdvalet infördes. Det har bland annat skett i:

Alfta, Alingsås, Arvika, Avesta, Bjuv, Borlänge, Bromölla, Bålsta, Emmaboda, Eskilstuna, Eslöv, Falun, Flen, Gislaved, Grums, Gällivare, Holmsund, Hoting, Hudiksvall, Härnösand, Katrineholm, Kristinehamn, Kungsbacka, Lidköping, Ljungby, Ludvika, Lycksele, Norrtälje, Nässjö, Olofström, Piteå, Sandviken, Sollefteå, Strömsund, Säffle, Söderhamn, Söderköping, Sölvesborg, Tibro, Tranås, Töcksfors, Ulricehamn, Varberg, Vetlanda, Örnsköldsvik och Östersund.

På samma sätt har privata vårdgivare även etablerat sig i storstädernas mindre välbärgade stadsdelar och förorter. Det har bland annat skett i:

Bergsjön och Biskopsgården i Göteborg, Lindängen och Rosengård i Malmö samt i Husby, Rinkeby, Ronna, Tensta och Vårberg i Stockholmsregionen.

Specialistvård

Även i specialistvården leder vårdval till mer vård för skattepengarna och ökad tillgänglighet.

När Stockholms läns landsting införde vårdval för höft- och knäprotesoperationer ökade antalet operationer med 20 procent på ett år. Köerna för patienterna kortades, samtidigt som genomsnittskostnaden för operationen sänktes med 17 procent. 18

Ett annat exempel är vårdvalet för läkemedelsbehandling för opiatmissbrukare i Skåne. Antalet patienter med missbruk som får vård har ökat  med nästan 50 procent, samtidigt som väntetiden till bedömning och behandling halverats. Patienter med missbruk har också kunnat få hjälp på fler orter i Skåne. 19

Stockholms läns landsting, med vårdval inom många specialistområden, har betydligt kortare vårdköer än rikssnittet för landstingen. I februari 2018 fick 16 procent fler patienter i Stockholm  träffa en specialistläkare och 18 procent fler patienter sin operation eller behandling inom vård- garantins gränser jämförtmedSverigeistort. 20

 

Svenskarna om likvärdig vård

82

Omsorg

Många privata företag bedriver profilerade omsorgsverksamheter som riktar sig till personer med särskilda behov eller önskemål.

Mångfald

I 41 procent av landets LOV-kommuner finns utförare med särskild inriktning eller specialistkompetens. 22

Det handlar ofta om behov av bredare språkkompetens men också om kulturella inriktningar eller kompetens inom särskilda sjukdomar, som till exempel demens.Sådana verksamheter drivs mera sällan i offentlig regi.Till exempel har 82 procent av de privat drivna äldreboendena personal som talar annat språk än svenska, jämfört med 69 procent  av de offentliga. För hemtjänst är skillnaderna ungefär desamma: 83 procent bland de privata respektive 72 procent bland de offentliga. 23

 

Kvalitet

Det råder samstämmighet bland biståndshandläggare om att LOV har bidragit till att höja kvaliteten generellt inom hemtjänsten. Konkurrensen har lett till att både kommunala och privata utförare anstränger sig för att leverera hemtjänst av god kvalitet. Kvalitetskrav i förfrågningsunderlagen leder också till att kvaliteten blir mer likvärdig mellan utförarna enligt biståndshandläggarna. 24

 

Nöjdhet

En jämförande studie som Socialstyrelsen genomfört om nöjdhet inom äldreomsorgen visar att personer över 65 år med färre än 25 hemtjänsttimmar per månad är mer nöjda i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV, jämfört med personer i kommuner som inte har gjort det. För äldre med fler än 25 timmars hemtjänst per månad är det ingen skillnad i nöjdheten mellan kommunerna. 25

Aktiva val

En annan studie från Institutet för Näringslivsforskning undersöker valfrihetens effekter på äldres nöjdhet. Jämförelserna visar att de äldre blir mer nöjda med hemtjänsten när en kommun inför ett valfrihetssystem. 26

 

66

90

Källor


1. Demoskop (2018). Allmänheten om välfärdsföretag.
2. Proposition 2008/09:29. Lag om valfrihetssystem.
3. Sveriges Kommuner och Landsting. Beslutsläge vårdval landsting/regioner. April 2018
4. Sveriges Kommuner och Landsting. Valfrihetssystem i kommuner 2018 – Beslutsläget i införandet av LOV. April 2018.
5.  Socialstyrelsen(2015). Stimulansbidrag LOV– Slutrapport 2011-2014.
6. Sveriges Kommuner och Landsting. Valfrihetssystem i kommuner 2018 – Beslutsläget i införandet av LOV April 2018.
7. Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006-2016.
8. Sveriges Kommuner och Landsting. Valfrihetssystem i kommuner 2018 – Beslutsläget i införandet av LOV. April 2018.
9. Vårdanalys (2014). Låt den rätte komma in. Rapport 2014:3. Andersson, F., Janlöv, N., Rehnberg, C. (2014). Konkurrens, kvalitet och kontrakt – hälso- och sjukvård i privat regi. Expertgruppenför studier i offentlig ekonomi och Myndigheten för vårdanalys 2014:5.
10. Riksrevisionen (2014). Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? RiR 2014:22.
11. Anell, A., Rehnberg, C. Riksrevisionens granskning alltför selektiv. Dagens Medicin 2014-11-26.
12. Vårdanalys (2014). Låt den rätte komma in. Rapport 2014:3. Andersson, F., Janlöv, N., Rehnberg, C. (2014). Konkurrens, kvalitet och kontrakt – hälso- och sjukvård i privat regi. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och Myndigheten för vårdanalys 2014:5.
13. Vårdanalys (2015). Vårdval och jämlik vård inom primärvården – en jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande.
14. Svenskt Näringsliv (2016). Rehnberg, C. Förbättrad välfärd. Jämlik vård och fria vårdval.
15. Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2.
16. Vårdanalys och Konkurrensverket (2014). Remissyttranden över regeringens förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen.
17. Grunddata från Sanacore om samtliga privat drivna vårdcentraler december 2017.
18. Karolinska Institutet, Institute for strategy and competitiveness och Svenska Höftprotesregistret (2012). Uppföljningsrapport vårdval höft- och knäprotesoperationer. Preliminär analys, slutsatser och rekommendationer.
19. Region Skåne (2017). Andersson, L. , Johnson, B. Vårdval LARO – en målorienterad intressentutvärdering.
20. SKL:s webbplats (www.vantetider.se). Väntetider i vården. Resultat specialistvård, Stockholms läns landsting samt Sverige. Februari 2018
21. Demoskop (2018). Allmänheten om välfärdsföretag.
22. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV – Slutrapport 2011-2014.
23. Socialstyrelsen (2017). Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2017.
24. Socialstyrelsen(2015). Stimulansbidrag LOV – Slutrapport 2011-2014.
25. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV, Slutrapport 2011-2014.
26. Institutet för Näringslivsforskning (2018) Working Paper No. Choice and Competition in the Welfare State: Home Care as the Ideal Quasi-market.
27. Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2.
28. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV – Slutrapport 2011–2014.