Privat Vårdfakta

Myt:

Det blir lika stor valfrihet och mångfald av alternativ inom vården och omsorgen även om ett vinsttak för privata aktörer införs.

Verklighet:

Nej, ett vinsttak skulle slå mot alla företag i branschen, stora som små. Inom primärvården skulle vart fjärde företag tvingas gå med förlust om Reepaluutredningens förslag blev verklighet. Vart sjätte företag som driver äldreboenden eller hemtjänst skulle tvingas gå med förlust. För de företag som skulle tillåtas gå med vinst begränsas denna för majoriteten till mellan noll och två procent. 1

På den nivån är det inte möjligt att skapa buffert eller driva långsiktig verksamhet. Många skulle därmed tvingas stänga sina verksamheter.


Svenskarna om valfrihet

De flesta anser att det är rätt att man kan välja och välja bort sin vård- och omsorgsgivare 2

91

84

85

83

91

Från monopol till mångfald med LOV

Under 1990-talet – både under socialdemokratisk och borgerlig regering – genomfördes olika avreglerings- och valfrihetsreformer. Det gjorde det privata vårdföretagandet möjligt. Framför allt gav det patienter och brukare valfrihet.

Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft 2009. Den innebär att både privata och offentliga utförare får skatte finansierad ersättning för sina verksamheter. LOV ger medborgarna möjlighet att välja mellan olika utförare av tjänster inom vård och omsorg.

En vanlig missuppfattning är att det kostar mer att gå till en privat vårdcentral, mödravård eller välja privat hemtjänst eller äldreboende. Men patienten eller brukaren betalar samma avgift och omfattas av samma högkostnadsskydd vare sig det är vård och omsorg i privat eller offentlig regi.

Innan LOV infördes fanns endast lagen om offentlig upphandling (LOU). Till skillnad från LOV innebär LOU ingen automatisk valfrihet för den enskilde. Då är det kommunen eller landstinget som bestämmer vilken vård- och omsorgsgivare som ska anlitas. Idag finns båda upphandlingsformerna.

Med LOV ställer landsting och kommuner krav på alla utförare inom en viss verksamhet. Företagen som uppfyller dessa kvalitets- och kompetenskrav blir godkända som vårdgivare.

Detta kallas för etableringsfrihet. Det stimulerar utförarna att måna om sina patienter och brukare. De konkurrerar med kvalitet, och inte med pris, eftersom ersättningsnivån är bestämd på förhand.3 En ytterligare skillnad är att LOV ger bättre kontinuitet för patienten och brukaren än LOU. Långsiktigheten i LOV bidrar också till en ökad investeringsvilja i verksamheten.

Valfrihet i sjukvården

Alla landsting har sedan den 1 januari 2010 egna valfrihetssystem – vårdval – i primärvården. Några landsting har också infört vårdval i andra delar av sjukvården, som psykoterapi, gynekologi, fysioterapi och operation av grå starr. Stockholms läns landsting har vårdval på flest områden inom specialistsjukvården.4

Valfrihet i omsorgen

Det är upp till varje kommun att själv avgöra om de ska införa valfrihetssystem enligt LOV i omsorgen eller inte. Av Sveriges 290 kommuner har drygt hälften – 176 stycken – infört eller fattat beslut om att införa LOV. I dessa kommuner är valfrihet inom hemtjänst vanligast. Men flera kommuner har även valfrihet inom ramen för lagen om stöd och service (LSS).5

Brukare och anhöriga i kommuner som har infört LOV i hemtjänsten är överlag positiva till att kunna välja utförare. Ett viktigt motiv är att kunna byta utförare om man är missnöjd.6

Effekter av valfrihet

Primärvård

Fler patientbesök utan nya kostnader

Antalet patientbesök i primärvården har ökat med tio procent sedan vårdvalet infördes, men kostnadsramen har i stort sett varit konstant 7
Vårdvalet har lett till en kvalitetsdriven konkurrens eftersom patienternas möjlighet att välja och välja bort vårdgivare gör att ingen kan ta sina patienter för givna.

Jämlik vård

Riksrevisionen hävdade 2014 att vårdvalet lett till en mindre jämlik primärvård.8 Men studien blev omstridd, bland annat på grund av ett selektivt urval av resultat.9 De flesta andra studier visar att den ökade tillgängligheten har kommit alla patienter till del.10Vårdanalys visade 2015 att vårdvalet inte har påverkat jämlikheten i primärvården negativt. Patienter med låg utbildning och låg inkomst använder primärvården mer, både före och efter vårdvalets införande. Allvarligt sjuka patienter har gjort er läkarbesök, i absoluta tal. I två av de tre granskade landstingen har patienterna med allvarlig sjukdom också ökat sitt vårdnyttjande mer relativt sett än andra.11

Internationella jämförelser visar att länder som länge har haft valfrihet ofta har en mer jämlik sjukvård.12

Tillgänglighet

86 procent av alla patienter har numera minst en privat driven vårdcentral i sin kommun. Sedan vårdvalet infördes har antalet vårdcentraler blivit 20 procent fler, vilket innebär att fyra av fem patienter har minst två vårdcentraler i sin närhet att välja mellan. På orter med många vårdgivare tenderar patienterna att vara mer nöjda.13 Antalet vårdcentraler i tätbefolkade områden jämfört med glesbygd är proportionellt mot befolkningen som bor i dessa områden.14

Många privata vårdgivare har startat vårdcentraler utanför de stora städerna sedan vårdvalet infördes Det har bland annat skett i: 15

Alfta, Alingsås, Arvika, Avesta, Bjuv, Borlänge, Bromölla, Bålsta, Emmaboda, Eskilstuna, Eslöv, Falun, Filipstad, Flen, Gislaved, Grums, Gällivare, Holmsund, Hoting, Hudiksvall, Härnösand, Katrineholm, Kungsbacka, Lidköping, Ljungby, Ludvika, Lycksele, Norrtälje, Nässjö, Olofström, Piteå, Sandviken, Strömsund, Säffle, Söderhamn, Söderköping, Sölvesborg, Tibro, Tranås, Töcksfors, Ulricehamn, Varberg, Vetlanda och Örnsköldsvik.

På samma sätt har privata vårdgivare även etablerat sig i storstädernas mindre välbärgade stadsdelar och förorter. Det har bland annat skett i:

Angered, Bergsjön och Biskopsgården i Göteborg; Lindängen och Rosengård i Malmö samt i Husby, Rinkeby, Ronna, Tensta och Vårberg i Stockholmsregionen.

Specialistvård


Även i specialistvården leder vårdval till mer vård för skattepengarna och ökad tillgänglighet.

När Stockholms läns landsting införde vårdval för höft- och knäprotesoperationer ökade antalet operationer med 20 procent på ett år. Köerna för patienterna kortades, samtidigt som genomsnittskostnaden för operationen sänktes med 17 procent.16

Ett annat exempel är vårdvalet för läkemedelsbehandling för opiatmissbrukare i Skåne. Antalet patienter med missbruk som får vård har ökat med en tredjedel. Köerna har försvunnit genom en fördubbling av antalet mottagningar, samtidigt som kostnaden per patient har minskat.17

Stockholms läns landsting, med vårdval inom många specialistområden, har betydligt kortare vårdköer än rikssnittet för landstingen. I januari 2017 fick 19 procent er patienter i Stockholm träffa en specialistläkare och 16 procent fler patienter sin operation eller behandling inom vårdgarantins gränser jämfört med Sverige i stort.18

Svenskarna om likvärdig vård

82

Omsorg

Mångfald


Många privata företag bedriver profilerade omsorgs- verksamheter som riktar sig till personer med särskilda behov eller önskemål.

I 41 procent av landets LOV-kommuner finns utförare med särskild inriktning eller specialistkompetens.20 Det handlar ofta om behov av bredare språk- kompetens men också om kulturella inriktningar eller kompetens inom särskilda sjukdomar, som till exempel demens. Sådana verksamheter drivs mera sällan i offentlig regi. Till exempel har 80 procent av de privat drivna äldreboendena personal som talar annat språk än svenska, jämfört med 69 procent av de offentliga. För hemtjänst är skillnaderna ännu större: 72 procent bland de privata respektive 57 procent bland de offentliga.21

Kvalitet

Det råder samstämmighet bland biståndshandläggare om att LOV har bidragit till att höja kvaliteten generellt inom hemtjänsten. Konkurrensen har lett till att både kommunala och privata utförare anstränger sig för att leverera hemtjänst av god kvalitet. Kvalitetskrav i förfrågningsunderlagen leder också till att kvaliteten blir mer likvärdig mellan utförarna enligt biståndshandläggarna.22

Nöjdhet

En jämförande studie som Socialstyrelsen genomfört om nöjdhet inom äldreomsorgen visar att personer över 65 år med färre än 25 hemtjänsttimmar per månad är mer nöjda i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV, jämfört med personer i kommuner som inte har gjort det. För äldre med er än 25 timmars hemtjänst per månad är det ingen skillnad i nöjdheten mellan kommunerna.23

Aktiva val

66

90

Källor


1. PwC (2016). Avkastning på bokfört operativt kapital i välfärdsbolag.
2. Demoskop (2017). Allmänheten om välfärdsföretag.
3. Proposition 2008/09:29. Lag om valfrihetssystem.
4. Sveriges Kommuner och Landsting. Beslutsläge vårdval landsting/regioner. Oktober 2016.
5. Sveriges Kommuner och Landsting. Valfrihetssystem i kommuner 2016 – Beslutsläget i införandet av LOV. Oktober 2016.
6. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV Slutrapport 2011–2014.
7. Vårdanalys (2014). Låt den rätte komma in. Rapport 2014:3. Andersson, F., Janlöv, N., Rehnberg, C. (2014). Konkurrens, kvalitet och kontrakt – hälso- och sjukvård i privat regi. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och Myndigheten för vårdanalys 2014:5.
8. Riksrevisionen (2014). Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? RIR 2014:22.
9. Anell, A., Rehnberg, C. (2014) Riksrevisionens granskning alltför selektiv. Dagens Medicin.
10. Vårdanalys (2014). Låt den rätte komma in. Rapport 2014:3, och Andersson, F. Janlöv, N., Rehnberg, C. (2014). Konkurrens, kvalitet och kontrakt – hälso- och sjukvård i privat regi. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och Myndigheten för vårdanalys 2014:5.
11. Vårdanalys (2015). Vårdval och jämlik vård inom primärvården – en jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande.
12. Rehnberg, C. (2016). Förbättrad välfärd. Jämlik vård och fria vårdval. Svenskt Näringsliv.
13. Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2.
14. Vårdanalys och Konkurrensverket (2014). Remiss- yttranden över regeringens förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen.
15. Grunddata från Sanacore om samtliga privat drivna vårdcentraler 2015-12-31.
16. Karolinska Institutet, Institute for strategy and competitivness och Svenska Höftprotesregistret (2012). Uppföljningsrapport vårdval höft- och knäprotesoperationer. Preliminär analys, slutsatser och rekommendationer.
17. Anell, A., KEFU – Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning, Lunds universitet (2015). Vårdvalets och ersättningsmodellens effekter för Läkemedels- assisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO).
18. SKL:s webbplats (2017). Väntetider i vården. Resultat specialistvård, Stockholms läns landsting samt Sverige.
19. Demoskop (2017). Allmänheten om välfärdsföretag.
20. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV – Slutrapport 2011–2014.
21. Socialstyrelsen (2016). Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2016.
22. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV – Slutrapport 2011–2014.
23. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV – Slutrapport 2011–2014.
24. Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2.
25. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV – Slutrapport 2011–2014.