Sjukvård

Myt:

Vårdvalet har gjort vården mindre jämlik.

Verklighet:

Nej, det stämmer inte. Riksrevisionen hävdade 2014 att vårdvalet lett till en mindre jämlik primärvård (källa 83). Men studien blev omstridd, bland annat på grund av ett selektivt urval av resultat (källa 84). De flesta andra studier visar att den ökade tillgängligheten har kommit alla patienter till del (källa 85). Vårdanalys visade 2015 att vårdvalet inte har påverkat jämlikheten i primärvården negativt. Patienter med låg utbildning och låg inkomst använder primärvården mer, både före och efter vårdvalets införande. Allvarligt sjuka patienter har i absoluta tal ökat antalet läkarbesök mer än andra patienter sedan vårdvalet infördes (källa 86). Internationella jämförelser visar att länder som länge har haft valfrihet ofta har en mer jämlik sjukvård än Sverige (källa 87).

Kvalitet

Vad tycker patienterna

Av de 20 mest populära vårdcentralerna i Sverige är 16 privat drivna.

I 16 av landets 21 landsting och regioner är det en privat driven vårdcentral som har högst patientnöjdhet. Patienterna ger även generellt högre kvalitetsbetyg till vårdcentralerna i privat regi än till de landstingsdrivna mottagningarna. När det gäller kontinuitet i kontakterna får de privat drivna mottagningarna väsentligt högre betyg av sina patienter. För de övriga kvalitetsparametrarna är skillnaderna mindre, men entydiga (källa 88).

Patientupplevd kvalitet 2015 (källa 89)

Vårdgarantin i primärvården

Enligt vårdgarantin ska patienten nå primärvården samma dag och få en tid för läkarbesök inom en vecka. Under hösten 2015 levde de privat drivna vårdcentralerna i högre utsträckning upp till vårdgarantins krav än de landstingsdrivna mottagningarna.

Andel av patienterna (källa 90)

Kontinuitet i primärvården: Andel läkare som är nöjda med att kunna erbjuda fast läkarkontakt (källa 91)

Patienterna upplever att kontinuiteten är bättre hos de privata vårdgivarna (källa 93).

Andel av patienterna som menar att de får träffa samma läkare vid sina besök hos vårdcentralen

De privat drivna vårdcentralerna har i högre utsträckning fasta läkare än de landstingsdrivna.

82 procent av läkarna som arbetar på privat drivna vårdcentraler anger att alla, eller nästan alla, läkartjänster är besatta på deras vårdcentral. Motsvarande siffra för de landstingsanställda läkarna är 53 procent (källa 94).

Privat drivna sjukhus

Socialstyrelsen har kartlagt väntetiderna på alla akutmottagningar. Snabbast med att ge patienterna en läkarundersökning var landets enda privat drivna akutsjukhus, Capio S:t Göran.

En patient får vänta i genomsnitt fyra gånger så lång tid på att bli undersökt av läkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg som på Capio S:t Göran i Stockholm: 1 timme och 49 minuter jämfört med 28 minuter (källa 95).

Det privat drivna akutsjukhuset Capio S:t Göran är effektivast i en studie av tre akutsjukhus i Stockholms läns landsting. Capio S:t Göran har nöjdare patienter, nöjdare personal och lägst andel återinläggningar. Sjukhuset klarar även landstingets kvalitetsmål bäst och har samtidigt lägre kostnader än de offentligt drivna sjukhusen i jämförelsen (källa 96).

Dagens Medicin presenterade i mars 2016 en rankinglista över Sveriges sjukhus. Bland de fem bästa mindre sjukhusen drivs tre helt eller till stor del i privat regi. Det är lasarettet i Motala, där ungefär halva verksamheten drivs av Aleris och den andra hälften av Region Östergötland, Capio S:t Görans sjukhus samt Bollnäs sjukhus, som drivs av Aleris. Rankningen är gjord utifrån medicinsk kvalitet, tillgänglighet, hygien, patientenkäter, trycksår och överbeläggningar (källa 97).

Några utmaningar

Politisk osäkerhet: Hämmar den fortsatta utvecklingen av valfriheten i sjukvården.

Ojämlika spelregler: Landsting räknar inte upp ersättningar, trots ökade kostnader. Underskott i den landstingsdrivna vården täcks, utan att ersättningen till de privata vårdgivarna regleras i motsvarande grad.

Detaljerade regler och ersättningssystem: Håller tillbaka innovation, nya arbetssätt och patientnytta.

Inte möjligt att jämföra kvalitet: Patienter kan inte på ett rättvist sätt jämföra olika vårdgivare.

Kompetensförsörjningen: Stor brist på legitimerad sjukvårdspersonal inom flera specialistområden.