Privat Vårdfakta

Minst 265 000 nya medarbetare behövs inom vård och omsorg till år 2026 om inga förändringar görs i bemanning och arbetssätt.


Sysselsättning

Under 2017 sysselsatte de privata vård- och omsorgsgivarna 188 000 personer, räknat på både hel- och deltidstjänster. 1

Fördelning mellan privat och offentligt anställda i vården och omsorgen. 2 3

Privatanställda
Offentliganställda
Primärvård
40%
Primärvård
60%
Primärvård
All hälso- och sjukvård
18%
All hälso- och sjukvård
82%
All hälso- och sjukvård
Äldreomsorg
16%
Äldreomsorg
84%
Personlig assistans
70%
Personlig assistans
30%
Personlig assistans

Rekryteringsbehov

Om personaltätheten förblir densamma som idag kommer personalbehovet inom välfärdssektorn totalt att öka med 30 procent till 2040.



Till 2026

Fram till 2026 behövs 265 000 nya medarbetare i den svenska vården och omsorgen om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning. Behovet av nya medarbetare beror på den demografiska utvecklingen och att antalet barn och äldre kommer att öka kraftigt de kommande tio åren. Samtidigt går många av dagens med- arbetare i pension under perioden. 4

Till 2040

År 2040 beräknas andelen äldre över 80 år ha ökat till cirka nio procent av befolkningen. Om personaltätheten förblir densamma som idag kommer personalbehovet inom välfärdssektorn totalt att öka med 30 procent till 2040. 5

Kompetensförsörjning

Vårdens entreprenörer är en nyckel för att klara kompetensförsörjningen i sjukvården. Läkare verksamma i primärvården upplever att små privat drivna vårdcentraler har bättre förhållanden på nästan alla områden, bland annat bättre kontinuitet, nöjdare personal, bättre arbetsmiljö, mer tid för kompetensutveckling och nöjdare patienter. 6 De privat drivna vårdcentralerna lyckas i högre grad att attrahera och behålla duktig och kunnig personal i sina verksamheter. 7 Konkurrensverket har pekat på att regionerna bör lära sig av de privata vårdgivarna, som i högre utsträckning har fast läkarbemanning. 8

Drygt hälften av svenska folket anser att konkurrens om arbetskraften – med flera olika arbetsgivare – är bra för de anställda. En femtedel tycker inte det. 9

Blivande medarbetare om arbetsgivarna

70

Vårdstuderande upplever att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre möjligheter att påverka arbetssituation, löneutveckling och karriär. Dessutom upplever de att det är lättare att få gehör för egna idéer om hur verksamheten kan utvecklas och att sjukfrånvaron är lägre hos privata arbetsgivare.

80 procent av de vårdstuderande bedömer att löner och andra förmåner är bäst hos privata arbetsgivare.

60

10

Integrationsmotor

Vård- och omsorgssektorn kan ofta erbjuda personer med utländsk bakgrund ett första steg in på arbetsmarknaden. Bland de anställda är andelen utrikesfödda högre inom vård- och omsorgssektorn än inom andra branscher, framför allt när det gäller utomeuropeiskt födda. Inom privat driven vård är andelen utomeuropeiskt födda drygt 20 procent, vilket kan jämföras med 12,5 procent i offentlig vård. På övriga arbets- marknaden är andelen utomeuropeiskt födda nio procent.12

En förklaring till en högre andel utomeuropeiskt födda personer i privat vård är att många som är födda i länder utanför Europa driver egna vårdföretag – ibland med språk- eller kulturnisch. Inom vården är 11,9 procent av de operativa företags- ledarna födda utanför Europa. Chefer med utländsk bakgrund tenderar att i mycket högre grad själva anställa människor med utländsk bakgrund (37 procent), i jämförelse med chefer med svensk bakgrund (27 procent) i vård- och omsorgsföretag. 12

Lönenivå

Medarbetare i privat regi är oftare mer nöjda med sin lön än sina offentligt anställda kollegor. 13

Störst är löneskillnaden i vården mellan sjuk- sköterskor i privat regi och offentlig regi. Det handlar om genomsnittliga skillnader i lönenivåer per månad. 14

Sjuksköterskor i privat regi tjänade år 2017:

Undersköterskor i region och kommun tjänade i genomsnitt 100 kronor mer per månad än under- sköterskor i privat sektor. En förklaring till detta är att det är större lönespridning i privat sektor jämfört med offentlig sektor, då medarbetarna oftast är yngre inom privat. 15


Visstid och deltid

Inom sjukvården är 12 procent av medarbetarna visstidsanställda. 16

80

Deltidsanställda, Vårdföretagarnas medlems- företag inom äldreomsorg 2017 18


Utbildningsnivå

Medarbetarna hos privata vård- och omsorgs- givare har något oftare eftergymnasial utbildning  i jämförelse med offentligt anställda. Skillnaderna är små: 2016 hade 31 procent av de anställda i privata omsorgsföretag eftergymnasial utbildning, mot 29 procent i den kommunala omsorgen. Inom hälso- och sjukvården hade 74 procent av de privat anställda eftergymnasial utbildning, mot 70 procent av de offentligt anställda. 19

 

Sjukfrånvaro

Totalt sett tillhör vård- och omsorgsanställda de mest sjukskrivna yrkesgrupperna i samhället. Risken för sjukskrivning är något lägre i privata vård- och omsorgsföretag än i region- och kom- mundrivna verksamheter. Sjukfallsrisken är allra minst hos de små företagen.20

Andel sjukskrivna (mellan 15 och 89 dagar) av totalt antal anställda 21

Privatanställda
Offentliganställda
Omsorg av pers. med funktionsnedsättning
9%
Omsorg av pers. med funktionsnedsättning
14.8%
Omsorg av personer med funktionsnedsättning
Hälsa och sjukvård
9.1%
Hälsa och sjukvård
10.8%
Äldreomsorg
12%
Äldreomsorg
13.5%
Äldreomsorg

Medarbetarna om arbetsplatsen

Det finns stora utmaningar kring arbetsmiljön inom vården och omsorgen. I flera avseenden får privata arbetsgivare högre betyg av sina med- arbetare än vad offentliga arbetsgivare får, även om skillnaderna minskat över tid. 22

Andel som anser att närmaste chefs ledaregenskaper är höga 23

36%
Privat hälso- och sjukvård
34%
Region hälso- och sjukvård
39%
Privat omsorg
34%
Kommununal omsorg

Andel som upplever att sjukfrånvaron är låg på sin arbetsplats

41%
Privat hälso- och sjukvård
30%
Region hälso- och sjukvård
43%
Privat omsorg
28%
Kommunal omsorg

Andel som trivs med närmaste arbets- kamrater/kollegor

69%
Privat hälso- och sjukvård
68%
Region hälso- och sjukvård
71%
Privat omsorg
64%
Kommunal omsorg

Andel som tycker att deras åsikter respekteras och tas tillvara på ett bra sätt

40%
Privat hälso- och sjukvård
44%
Region hälso- och sjukvård
47%
Privat omsorg
39%
Kommunal omsorg

Andel som känner att man hinner med sina arbetsuppgifter inom ordinarie tid

42%
Privat hälso- och sjukvård
36%
Region hälso- och sjukvård
54%
Privat omsorg
41%
Kommunal omsorg

Framtidens entreprenörer

Fler än hälften av de sjuksköterskestuderande kan tänka sig att starta företag någon gång under sitt yrkesliv. Och likaså …

62

84

Källor


1. Sveriges Kommuner och Landsting (2019). Köp av verksamhet 2016: Kommuner, region och regioner 2007–2017. Tandvård är inte medräknad.
2. Sveriges Kommuner och Landsting (2019). Köp av verksamhet 2016: Kommuner, region och regioner 2007–2017. Tandvård är inte medräknad.
3. SCB Statistikdatabas, uppgifterna avser 2017.
4. Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden.Rekryteringsrapport 2018.
5. Konjunkturinstitutet (2016). Hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna.
6. Andersson, O., Söderberg, S. Mångfald skapar trygghet och kontinuitet för patienten. Läkartidningen 2015-12-01.
7. Angelis, J., Häger Glenngård, A., Jordahl, H. (2016). Att styra och leda en vårdcentral. Hur går det till och vad kan förbättras?
8. Konkurrensverket (2015). Hyrläkare i primärvården – en kartläggning av landstingets upphandlingar och kostnader. Konkurrensverkets rapportserie 2015:10.
9. Demoskop (2018). Allmänheten om välfärdsföretag.
10. Novus (2017). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter.
11. Novus (2017). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter.
12. Vårdföretagarna (2018). Privat vård och omsorg – en integrationsmotor i vår tid.
13. Svenskt Kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor (2017). Jobbhälsobarometern 2017. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.
14. Svenskt Kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor (2017). Jobbhälsobarometern 2017. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.
15. Lönestatistik från SCB 2017.
16. SCB Arbetskraftsundersökning (2019). Avser data från 2017.
17. SCB Arbetskraftsundersökning (2019). Avser data från 2017.
18. SCB Arbetskraftsundersökning (2019). Avser data från 2017.
19. Statistiska centralbyrån (2016). Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2016.
20. Försäkringskassan (2018). Sjukfrånvaron inom välfärdstjänsterna, korta analyser 2018:3.
21. Statistiska centralbyrån (2019). Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbets-marknadsstudier. Avser data från 2017.
22. Svenskt Kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor (2018). Jobbhälsoindex 2018. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.
23. Svenskt Kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor (2018). Jobbhälsoindex 2018. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.
24. Novus (2017). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter.