Minst 265 000 nya medarbetare behövs inom vård och omsorg till år 2026 om inga förändringar görs i bemanning och arbetssätt.
Sysselsättning
Under 2017 sysselsatte de privata vård- och omsorgsgivarna 188 000 personer, räknat på både hel- och deltidstjänster. 1
Fördelning mellan privat och offentligt anställda i vården och omsorgen. 2 3
Privatanställda
Offentliganställda
All hälso- och sjukvård18%
All hälso- och sjukvård82%
All hälso- och sjukvård Rekryteringsbehov
Om personaltätheten förblir densamma som idag kommer personalbehovet inom välfärdssektorn totalt att öka med 30 procent till 2040.
Till 2026
Fram till 2026 behövs 265 000 nya medarbetare i den svenska vården och omsorgen om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning. Behovet av nya medarbetare beror på den demografiska utvecklingen och att antalet barn och äldre kommer att öka kraftigt de kommande tio åren. Samtidigt går många av dagens med- arbetare i pension under perioden. 4
Till 2040
År 2040 beräknas andelen äldre över 80 år ha ökat till cirka nio procent av befolkningen. Om personaltätheten förblir densamma som idag kommer personalbehovet inom välfärdssektorn totalt att öka med 30 procent till 2040. 5
Kompetensförsörjning
Vårdens entreprenörer är en nyckel för att klara kompetensförsörjningen i sjukvården. Läkare verksamma i primärvården upplever att små privat drivna vårdcentraler har bättre förhållanden på nästan alla områden, bland annat bättre kontinuitet, nöjdare personal, bättre arbetsmiljö, mer tid för kompetensutveckling och nöjdare patienter. 6 De privat drivna vårdcentralerna lyckas i högre grad att attrahera och behålla duktig och kunnig personal i sina verksamheter. 7 Konkurrensverket har pekat på att regionerna bör lära sig av de privata vårdgivarna, som i högre utsträckning har fast läkarbemanning. 8
Drygt hälften av svenska folket anser att konkurrens om arbetskraften – med flera olika arbetsgivare – är bra för de anställda. En femtedel tycker inte det. 9
Blivande medarbetare om arbetsgivarna
70
Vårdstuderande upplever att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre möjligheter att påverka arbetssituation, löneutveckling och karriär. Dessutom upplever de att det är lättare att få gehör för egna idéer om hur verksamheten kan utvecklas och att sjukfrånvaron är lägre hos privata arbetsgivare.
80 procent av de vårdstuderande bedömer att löner och andra förmåner är bäst hos privata arbetsgivare.
60
10
Integrationsmotor
Vård- och omsorgssektorn kan ofta erbjuda personer med utländsk bakgrund ett första steg in på arbetsmarknaden. Bland de anställda är andelen utrikesfödda högre inom vård- och omsorgssektorn än inom andra branscher, framför allt när det gäller utomeuropeiskt födda. Inom privat driven vård är andelen utomeuropeiskt födda drygt 20 procent, vilket kan jämföras med 12,5 procent i offentlig vård. På övriga arbets- marknaden är andelen utomeuropeiskt födda nio procent.12
En förklaring till en högre andel utomeuropeiskt födda personer i privat vård är att många som är födda i länder utanför Europa driver egna vårdföretag – ibland med språk- eller kulturnisch. Inom vården är 11,9 procent av de operativa företags- ledarna födda utanför Europa. Chefer med utländsk bakgrund tenderar att i mycket högre grad själva anställa människor med utländsk bakgrund (37 procent), i jämförelse med chefer med svensk bakgrund (27 procent) i vård- och omsorgsföretag. 12
Lönenivå
Medarbetare i privat regi är oftare mer nöjda med sin lön än sina offentligt anställda kollegor. 13
Störst är löneskillnaden i vården mellan sjuk- sköterskor i privat regi och offentlig regi. Det handlar om genomsnittliga skillnader i lönenivåer per månad. 14
Sjuksköterskor i privat regi tjänade år 2017:
Undersköterskor i region och kommun tjänade i genomsnitt 100 kronor mer per månad än under- sköterskor i privat sektor. En förklaring till detta är att det är större lönespridning i privat sektor jämfört med offentlig sektor, då medarbetarna oftast är yngre inom privat. 15
Visstid och deltid
Inom sjukvården är 12 procent av medarbetarna visstidsanställda. 16
80
Deltidsanställda, Vårdföretagarnas medlems- företag inom äldreomsorg 2017 18
Utbildningsnivå
Medarbetarna hos privata vård- och omsorgs- givare har något oftare eftergymnasial utbildning i jämförelse med offentligt anställda. Skillnaderna är små: 2016 hade 31 procent av de anställda i privata omsorgsföretag eftergymnasial utbildning, mot 29 procent i den kommunala omsorgen. Inom hälso- och sjukvården hade 74 procent av de privat anställda eftergymnasial utbildning, mot 70 procent av de offentligt anställda. 19
Sjukfrånvaro
Totalt sett tillhör vård- och omsorgsanställda de mest sjukskrivna yrkesgrupperna i samhället. Risken för sjukskrivning är något lägre i privata vård- och omsorgsföretag än i region- och kom- mundrivna verksamheter. Sjukfallsrisken är allra minst hos de små företagen.20
Andel sjukskrivna (mellan 15 och 89 dagar) av totalt antal anställda 21
Privatanställda
Offentliganställda
Omsorg av pers. med funktionsnedsättning9%
Omsorg av pers. med funktionsnedsättning14.8%
Omsorg av personer med funktionsnedsättning
Medarbetarna om arbetsplatsen
Det finns stora utmaningar kring arbetsmiljön inom vården och omsorgen. I flera avseenden får privata arbetsgivare högre betyg av sina med- arbetare än vad offentliga arbetsgivare får, även om skillnaderna minskat över tid. 22
Andel som anser att närmaste chefs ledaregenskaper är höga 23
36%
Privat hälso- och sjukvård34%
Region hälso- och sjukvårdAndel som upplever att sjukfrånvaron är låg på sin arbetsplats
41%
Privat hälso- och sjukvård 30%
Region hälso- och sjukvårdAndel som trivs med närmaste arbets- kamrater/kollegor
69%
Privat hälso- och sjukvård68%
Region hälso- och sjukvårdAndel som tycker att deras åsikter respekteras och tas tillvara på ett bra sätt
40%
Privat hälso- och sjukvård44%
Region hälso- och sjukvårdAndel som känner att man hinner med sina arbetsuppgifter inom ordinarie tid
42%
Privat hälso- och sjukvård 36%
Region hälso- och sjukvård Framtidens entreprenörer
Fler än hälften av de sjuksköterskestuderande kan tänka sig att starta företag någon gång under sitt yrkesliv. Och likaså …
62
84