Privat Vårdfakta

Kommentar på Vi gör skillnads Facebook-sida (mars 2018)

Offentligt anställda har bättre förutsättningar att ge god vård för där råder omtanke och solidaritet för det allmännas bästa!

Svar

Att offentligt anställda skulle ha bättre förutsättningar att ge god vård och omsorg stämmer inte. Åtminstone inte om man frågar de anställda själva.
Tvärtom är medarbetare i privata verksamheter bland annat nöjdare med sin närmaste chef och anser i högre utsträckning att arbetsuppgifterna hinns med inom ordinarie arbetstid. 1


Sysselsättning

Under 2016 sysselsatte de privata vård- och omsorgsgivarna 189 000 personer, räknat på både hel- och deltidstjänster i den i huvudsak skattefinansierade välfärden. 2

Fördelning mellan privat och offentligt anställda i vården och omsorgen 3

Privatanställda
Offentliganställda
Primärvård
40%
Primärvård
60%
Primärvård
All hälso- och sjukvård
18%
All hälso- och sjukvård
82%
All hälso- och sjukvård
Äldreomsorg
15%
Äldreomsorg
85%
Äldreomsorg
Personlig assistans
66%
Personlig assistans
34%
Personlig assistans

Rekryteringsbehov


Minst 265 000 nya medarbetare behövs


Till 2026

Fram till 2026 behövs 265 000 nya medarbetare i den svenska vården och omsorgen om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning. Behovet av nya medarbetare beror på den demografiska utvecklingen, antalet barn och äldre kommer att öka kraftigt de kommande tio åren. Samtidigt går många av dagens medarbetare i pension under perioden. 4

Till 2040

År 2040 beräknas andelen äldre över 80 år ha fördubblats till cirka åtta procent av befolkningen. Om personaltätheten förblir densamma som idag kommer personalbehovet inom välfärdssektorn totalt att öka med 30 procent till 2040.5

Kompetensförsörjning

Vårdens entreprenörer är en nyckel för att klara kompetensförsörjningen i sjukvården. Läkare verksamma i primärvården upplever att små privatdrivna vårdcentraler har bättre förhållanden på nästan alla områden: bland annat bättre kontinuitet, nöjdare läkare, nöjdare personal, bättre arbetsmiljö, mer tid för kompetensutveckling och nöjdare patienter.6 De privat drivna vårdcentralerna lyckas i högre grad attrahera och behålla duktig och kunnig personal i sina verksamheter.7 Konkurrensverket pekar på att landstingen bör bejaka de privata vårdgivarna som i större utsträckning har fast läkarbemanning.8

Drygt hälften av svenska folket anser att konkurrens om arbetskraften – med flera olika arbetsgivare – är bra för de anställda. En femtedel tycker inte det. 9

Blivande medarbetare om arbetsgivarna

70

Vårdstuderande upplever att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre möjligheter att påverka arbetssituation, löneutveckling och karriär. Dessutom upplever de att det är lättare att få gehör för egna idéer om hur verksamheten kan utvecklas och att sjukfrånvaron är lägre hos privata arbetsgivare.

80 procent av de vårdstuderande bedömer att löner och andra förmåner är bäst hos privata arbetsgivare.

60

10

Integrationsmotor

Vård- och omsorgssektorn kan ofta erbjuda personer med utländsk bakgrund ett första steg in på arbetsmarknaden. Bland de anställda är andelen utrikesfödda högre inom vård- och omsorgssektorn än inom andra branscher. Till exempel är 34 procent av läkarna och 25 procent av de personliga assistenterna födda i andra länder än Sverige, jämfört med övriga arbetsmarknadens 14 procent.12

Drygt en femtedel av vård- och omsorgsföretagen har en företagsledare med utländsk bakgrund. Chefer med utländsk bakgrund tenderar att i mycket högre grad anställa människor med utländsk bakgrund, i jämförelse med chefer med svensk bakgrund.13

Lönenivå

Medarbetare i privat regi är mer nöjda med sin lön än sina offentligt anställda kollegor.14

Genomsnittliga skillnader i lönenivåer per månad

Undersköterskor i Vårdföretagarnas medlemsföretag tjänade 2015 15

Sjuksköterskor i privat regi tjänande 2016 16


Utbildningsnivå

Medarbetarna hos privata vård- och omsorgsgivare har något oftare eftergymnasial utbildning i jämförelse med offentligt anställda. Skillnaderna är små; 2014 hade 30 procent av de anställda i privata omsorgsföretag eftergymnasial utbildning, mot 28 procent i den kommunala omsorgen. Inom hälso- och sjukvården hade 72 procent av de privat anställda eftergymnasial utbildning, mot 71 procent av de offentligt anställda.17

Sjukfrånvaro

Risken för sjukskrivning är lägre i privata vård- och omsorgsföretag än i landsting och kommuner. Sjukfallsrisken är allra minst hos de små företagen. 18 Totalt sett tillhör vård- och omsorgsanställda de mest sjukskrivna yrkesgrupperna i samhället.

Andel sjukskrivna (mellan 15 och 89 dagar) av totalt antal medarbetare 19

Privatanställda
Offentliganställda
Omsorg av pers. med funktionsnedsättning
9.3%
Omsorg av pers. med funktionsnedsättning
12.5%
Omsorg av personer med funktionsnedsättning
Hälsa och sjukvård
9.2%
Hälsa och sjukvård
10.5%
Hälsa och sjukvård
Äldreomsorg
12.3%
Äldreomsorg
13.6%
Äldreomsorg

Medarbetarna om arbetsplatsen

Det finns stora utmaningar kring arbetsmiljön inom vården och omsorgen. I flera avseenden får privata arbetsgivare högre betyg av sina medarbetare än vad offentliga arbetsgivare får.20

Andel som anser att närmaste chefs ledaregenskaper är hög 21

43%
Privat hälso- och sjukvård
40%
Landsting hälso- och sjukvård
39%
Privat omsorg
34%
Kommununal omsorg

Andel som upplever att sjukfrånvaron är låg på sin arbetsplats

46%
Privat hälso- och sjukvård
43%
Landsting hälso- och sjukvård
39%
Privat omsorg
38%
Kommunal omsorg

Andel som känner sig motiverad i sitt arbete

59%
Privat hälso- och sjukvård
52%
Landsting hälso- och sjukvård
47%
Privat omsorg
43%
Kommunal omsorg

Andel som gärna vill vara anställd hos sin nuvarande arbetsgivare också om två år

55%
Privat sektor
52%
Landsting
49%
Kommun

Andel som tycker att man på ett bra sätt kan påverka fysiska eller psykiska brister i arbetsmiljön

40%
Privat hälso- och sjukvård
33%
Landsting hälso- och sjukvård
39%
Privat omsorg
27%
Kommunal omsorg

Andel som tycker att deras åsikter respekteras och tas tillvara på ett bra sätt

53%
Privat hälso- och sjukvård
47%
Landsting hälso- och sjukvård
44%
Privat omsorg
37%
Kommunal omsorg

”Våra medlemmar väljer idag bort landstingen som arbetsgivare på grund av dåliga villkor. De privata har högre löner och bättre arbetstider. Försöker man tvinga våra medlemmar att gå tillbaka till landstinget kommer många att lämna yrket.”

Vårdförbundets förbundsordförande Sineva Ribeiro om införande om vinsttak för privata aktörer inom vård och omsorg i artikel i Dagens industri den 28 april 2017.

Framtidens entreprenörer

Fler än hälften av de sjuksköterskestuderande kan tänka sig att starta företag någon gång under sitt yrkesliv. Och likaså …

62

84

Källor


1. Svenskt Kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor (2017). Jobbhälsobarometern 2017. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.
2. Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Köp av verksamhet 2016: Kommuner, landsting och regioner 2006-2016. Tandvård är inte medräknad.
3. Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Köp av verksamhet 2016: Kommuner, landsting och regioner 2006-2016. Tandvård är inte medräknad.
4. Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden. Rekryteringsrapport 2018.
5. Konjunkturinstitutet (2016). Hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna.
6. Andersson, O., Söderberg, S. Mångfald skapar trygghet och kontinuitet för patienten. Läkartidningen 2015-12-01.
7. Angelis, J., Häger Glenngård, A., Jordahl, H. (2016). Att styra och leda en vårdcentral. Hur går det till och vad kan förbättras?
8. Konkurrensverket (2015). Hyrläkare i primärvården – en kartläggning av landstingets upphandlingar och kostnader. Konkurrensverkets rapportserie 2015:10.
9. Demoskop (2018). Allmänheten om välfärdsföretag.
10. Novus (2017). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter.
11. Novus (2017). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter.
12. Utdrag ur Statistikbasen, Anställda 16–64 år i riket (SSYK4).
13. Tillväxtverket (2014). Mångfald i näringslivet – företagens villkor och verklighet 2014.
14. Svenskt Kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor (2017). Jobbhälsobarometern 2017. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.
15. Lönestatistik från SKL och Vårdföretagarna 2015.
16. Vårdförbundet (2017). Vår lön. Lönefolder med lönestatistik för 2016.
17. Statistiska centralbyrån (2014). Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014.
18. Försäkringskassan (2018). Sjukfrånvaron inom välfärdstjänsterna, korta analyser 2018:3.
19. Statistiska centralbyrån (2017). Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier. Avser data från 2015. Data från 2016 publiceras i Privat Vårdfaktas digitala version hösten 2018.
20. Svenskt Kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor (2017). Jobbhälsobarometern 2017. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.
21. Svenskt Kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor (2017). Jobbhälsobarometern 2017. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.
22. Novus (2017). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter.