Kommentar på Vi gör skillnads Facebook-sida (mars 2018)
Offentligt anställda har bättre förutsättningar att ge god vård för där råder omtanke och solidaritet för det allmännas bästa!
Svar
Att offentligt anställda skulle ha bättre förutsättningar att ge god vård och omsorg stämmer inte. Åtminstone inte om man frågar de anställda själva.
Tvärtom är medarbetare i privata verksamheter bland annat nöjdare med sin närmaste chef och anser i högre utsträckning att arbetsuppgifterna hinns med inom ordinarie arbetstid. 1
Sysselsättning
Under 2016 sysselsatte de privata vård- och omsorgsgivarna 189 000 personer, räknat på både hel- och deltidstjänster i den i huvudsak skattefinansierade välfärden. 2
Fördelning mellan privat och offentligt anställda i vården och omsorgen 3
Privatanställda
Offentliganställda
All hälso- och sjukvård18%
All hälso- och sjukvård82%
All hälso- och sjukvård Rekryteringsbehov
Minst 265 000 nya medarbetare behövs
Till 2026
Fram till 2026 behövs 265 000 nya medarbetare i den svenska vården och omsorgen om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning. Behovet av nya medarbetare beror på den demografiska utvecklingen, antalet barn och äldre kommer att öka kraftigt de kommande tio åren. Samtidigt går många av dagens medarbetare i pension under perioden. 4
Till 2040
År 2040 beräknas andelen äldre över 80 år ha fördubblats till cirka åtta procent av befolkningen. Om personaltätheten förblir densamma som idag kommer personalbehovet inom välfärdssektorn totalt att öka med 30 procent till 2040.5
Kompetensförsörjning
Vårdens entreprenörer är en nyckel för att klara kompetensförsörjningen i sjukvården. Läkare verksamma i primärvården upplever att små privatdrivna vårdcentraler har bättre förhållanden på nästan alla områden: bland annat bättre kontinuitet, nöjdare läkare, nöjdare personal, bättre arbetsmiljö, mer tid för kompetensutveckling och nöjdare patienter.6 De privat drivna vårdcentralerna lyckas i högre grad attrahera och behålla duktig och kunnig personal i sina verksamheter.7 Konkurrensverket pekar på att landstingen bör bejaka de privata vårdgivarna som i större utsträckning har fast läkarbemanning.8
Drygt hälften av svenska folket anser att konkurrens om arbetskraften – med flera olika arbetsgivare – är bra för de anställda. En femtedel tycker inte det. 9
Blivande medarbetare om arbetsgivarna
70
Vårdstuderande upplever att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre möjligheter att påverka arbetssituation, löneutveckling och karriär. Dessutom upplever de att det är lättare att få gehör för egna idéer om hur verksamheten kan utvecklas och att sjukfrånvaron är lägre hos privata arbetsgivare.
80 procent av de vårdstuderande bedömer att löner och andra förmåner är bäst hos privata arbetsgivare.
60
10
Integrationsmotor
Vård- och omsorgssektorn kan ofta erbjuda personer med utländsk bakgrund ett första steg in på arbetsmarknaden. Bland de anställda är andelen utrikesfödda högre inom vård- och omsorgssektorn än inom andra branscher. Till exempel är 34 procent av läkarna och 25 procent av de personliga assistenterna födda i andra länder än Sverige, jämfört med övriga arbetsmarknadens 14 procent.12
Drygt en femtedel av vård- och omsorgsföretagen har en företagsledare med utländsk bakgrund. Chefer med utländsk bakgrund tenderar att i mycket högre grad anställa människor med utländsk bakgrund, i jämförelse med chefer med svensk bakgrund.13
Lönenivå
Medarbetare i privat regi är mer nöjda med sin lön än sina offentligt anställda kollegor.14
Genomsnittliga skillnader i lönenivåer per månad
Undersköterskor i Vårdföretagarnas medlemsföretag tjänade 2015 15
Sjuksköterskor i privat regi tjänande 2016 16
Utbildningsnivå
Medarbetarna hos privata vård- och omsorgsgivare har något oftare eftergymnasial utbildning i jämförelse med offentligt anställda. Skillnaderna är små; 2014 hade 30 procent av de anställda i privata omsorgsföretag eftergymnasial utbildning, mot 28 procent i den kommunala omsorgen. Inom hälso- och sjukvården hade 72 procent av de privat anställda eftergymnasial utbildning, mot 71 procent av de offentligt anställda.17
Sjukfrånvaro
Risken för sjukskrivning är lägre i privata vård- och omsorgsföretag än i landsting och kommuner. Sjukfallsrisken är allra minst hos de små företagen. 18 Totalt sett tillhör vård- och omsorgsanställda de mest sjukskrivna yrkesgrupperna i samhället.
Andel sjukskrivna (mellan 15 och 89 dagar) av totalt antal medarbetare 19
Privatanställda
Offentliganställda
Omsorg av pers. med funktionsnedsättning9.3%
Omsorg av pers. med funktionsnedsättning12.5%
Omsorg av personer med funktionsnedsättning
Medarbetarna om arbetsplatsen
Det finns stora utmaningar kring arbetsmiljön inom vården och omsorgen. I flera avseenden får privata arbetsgivare högre betyg av sina medarbetare än vad offentliga arbetsgivare får.20
Andel som anser att närmaste chefs ledaregenskaper är hög 21
43%
Privat hälso- och sjukvård40%
Landsting hälso- och sjukvårdAndel som upplever att sjukfrånvaron är låg på sin arbetsplats
46%
Privat hälso- och sjukvård 43%
Landsting hälso- och sjukvårdAndel som känner sig motiverad i sitt arbete
59%
Privat hälso- och sjukvård52%
Landsting hälso- och sjukvårdAndel som gärna vill vara anställd hos sin nuvarande arbetsgivare också om två år
Andel som tycker att man på ett bra sätt kan påverka fysiska eller psykiska brister i arbetsmiljön
40%
Privat hälso- och sjukvård 33%
Landsting hälso- och sjukvårdAndel som tycker att deras åsikter respekteras och tas tillvara på ett bra sätt
53%
Privat hälso- och sjukvård47%
Landsting hälso- och sjukvård”Våra medlemmar väljer idag bort landstingen som arbetsgivare på grund av dåliga villkor. De privata har högre löner och bättre arbetstider. Försöker man tvinga våra medlemmar att gå tillbaka till landstinget kommer många att lämna yrket.”
Vårdförbundets förbundsordförande Sineva Ribeiro om införande om vinsttak för privata aktörer inom vård och omsorg i artikel i Dagens industri den 28 april 2017.
Framtidens entreprenörer
Fler än hälften av de sjuksköterskestuderande kan tänka sig att starta företag någon gång under sitt yrkesliv. Och likaså …
62
84