Privat Vårdfakta

År 2017 gick de regiondrivna vårdcentralerna med underskott i 20 av 21 regioner. Konsekvensen blir att villkoren för privata och offentliga vårdgivare inte är likvärdiga.


Andel i privat regi

Sjukvård 1

Under 2017 gjordes 21 miljoner patientbesök hos privata vårdgivare i den öppna hälso- och sjukvår- den, varav mer än 19 miljoner i primärvården.

Hela sjukvården

39

Primärvård

46

Somatisk specialistvård

13

Psykiatrisk vård

18

Äldreomsorg 2

I oktober 2018 fick drygt 41 000 äldre personer sin hemtjänst av en privat omsorgsgivare, och drygt 17 000 äldre personer bodde på ett privat drivet äldreboende.

Hemtjänst

23

Äldreboende

19

Personlig assistans 3

I december 2018 fanns det 14 508 personer med funktionsnedsättning som omfattades av assistansersättning från Försäkringskassan, vilket är en minskning med 1 671 personer mot oktober 2015. Under samma tidsperiod beviljades 2 992 personer assistansersättning via kommunen, en minskning med 974 personer mot december 2015.

79

Individ och familj (socialtjänst)

Stödboende är sedan den 1 januari 2016 ett nytt placeringsalternativ för barn och unga i ålders- gruppen 16–20 år. Stödboende kan vara ett fristående och första placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter till exempel vård i familjehem eller hem för vård och boende (HVB).

Det finns idag ingen heltäckande statistik i Sverige över samtliga placerade barn och unga, eftersom den sedan 2014 bara omfattar personer med svenskt personnummer. Det innebär att ensamkommande barn och unga inte ingår i statistiken förrän de får uppehållstillstånd. 4

HVB

82

Under 2018 kom knappt 1 000 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige. 6 De ensam- kommande placerades framför allt i HVB, familje- hem och stödboenden. I mars 2019 fanns det enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 404 HVB för ensamkommande. 7

HVB ensamkommande

48

Småföretagarbransch

Antal företag per storleksklass 2017 9

Av de drygt 14 700 vård- och omsorgsföretagen har 92 procent färre än 20 anställda, och 87 procent av vårdföretagen har färre än tio anställda. 10


Den privat drivna vården och omsorgen domineras av mindre aktörer, även sett till omsättning, och deras andel ökar.

De tio största vårdföretagen står tillsammans  för 36 procent av den privat drivna vården och omsorgens totala omsättning. Kommuner och regioner är fortsatt de dominerande aktörerna. 11 Fyra av de tio största företagen är noterade på Stockholmsbörsen, med ägare som bland annat pensionsfonder och småsparare. 12

De största privata vård- och omsorgsgivarna utifrån omsättning 2017 13

År 2017 var det 225 privata vårdgivare som drev vårdcentraler. Av dessa drev 171 en enda vårdcentral.14

Företagsledarna


54

29

Kvinnor leder både stora och små företag; i stort sett lika många av de största företagen leds av en kvinna som av en man. 16

Av vårdens små och medelstora företag drivs 21 procent av en person med utländsk bakgrund. 17

Ekonomi

Redovisningen gäller för hela vård- och omsorgsbranschen år 2017. 18

* Rörelsemarginal är andelen av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinstutdelning.
** Utdelning/vinstuttag är avkastning på det kapital och andra resurser som ägarna till företaget har lånat ut till verksamheten.
*** Återinvesteringar är summan av det kapital som gått tillbaka till verksamheten, efter det att räntor och skatt har betalats och eventuell utdelning till ägarna skett.

Vinst eller förlust

Överskott

Den privat drivna vård- och omsorgssektorn omsatte 136 miljarder kronor år 2017. Rörelsemarginalen – som anger hur stor del av varje omsatt krona i en verksamhet som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinstutdelning – var 2017 i genomsnitt 7,8 procent. 19 Det ligger i linje med övriga näringslivet.

Utdelning

Möjligheten till vinstutdelning skapar investerings- vilja i välfärden. Genom utdelning kan de som har satsat i företaget få ränta på sina pengar och kompensation för risker och uppoffringar. Likaså kan de som inte haft möjlighet att ta ut marknads- mässig lön få ersättning. Vinstutdelningen 2017 var totalt 4,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,1 procent av omsättningen. Huvuddelen av utdelningen skedde i små företag och i kooperativt ägda företag. 20

Vinstens betydelse

Valfrihet ger den enskilda individen möjlighet att välja bort verksamheter som inte fungerar. Vinst är en bekräftelse på kvalitet och effektivitet. Med bra uppföljning, valfrihet och konkurrens är det den som levererar bra vård som går med vinst.

Varken i forskning eller av erfarenhet från kommuner och regioner går det att styrka att ett vinstintresse går ut över kvalitet, likvärdighet, tillgänglighet och arbetsvillkor. Vinstmotivet ger istället incitament för kostnadsreduktion och effektivitet samt stimulerar utveckling av innovativa lösningar, vilket på sikt är välfärdshöjande. 21

Läs mer om hur privata vård- och omsorgsgivare levererar god kvalitet i respektive branschkapitel.

Återinvestering

De företag som gick med vinst 2017 återinvesterade 2,2 miljarder kronor. Bland de största vård- företagen är det vanligast att man återinvesterar hela eller merparten av sin vinst. 22

Pengarna används för att ytterligare utveckla verksamheten, exempelvis för att anställa fler, köpa in ny utrustning eller skapa en buffert för framtiden. De kan också användas för att utveckla nya verksamheter som kommer till nytta för patienter och brukare. 23


Lika och olika villkor

Ersättningsnivå

I valfrihetssystemen är tanken att kommun och region behandlar offentliga och privata vårdgivare lika. De får samma ersättning för sina brukare och patienter. Varje kommun och region beslutar själva om ersättningsnivåer, liksom om krav på uppdrag och kvalitet.

Kommuner och regioner väljer att upphandla många tjänster i pris- eller kvalitetskonkurrens enligt LOU, exempelvis särskilt boende för äldre samt tjänster inom individ och familj. För personlig assistans gäller en nationellt fastställd ersättning.

Underskott

Möjligheten att få verksamheten att gå runt påverkas av ersättningsnivån. När motsvarande offentlig verksamhet får gå med underskott blir villkoren för privata och offentliga vårdgivare inte längre lika.

År 2017 gick de regiondrivna vårdcentralerna med under- skott i 20 av 21 regioner. Sedan vårdvalets start 2010 har den regiondrivna vården fått över 2,1 miljarder kronor mer än vad regionerna avsatt i vårdvalen.24

Den senast tillgängliga utvärderingen visar att i sju av tio kommuner med LOV i hemtjänsten, och som har redovisat sitt resultat för egen regi 2015, gick den kommunala hemtjänsten med underskott. 25 Sveriges kommuner går årligen med tio till tolv procent i underskott på personlig assistans utförd  i egen regi. Det motsvarar cirka 1,2–1,5 miljarder kronor per år. 26

 

70

Källor


1. Sveriges Kommuner och Landsting (2017). Verksamhetsstatistik.
2. Socialstyrelsen (2019). Statistik om äldre och personer med funktionsnedsättning efter regiform 2018.
3. Försäkringskassans webbplats (www.forsakringskassan.se). Statistik från området funktionsnedsättning.
4. Socialstyrelsen (2018). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2019.
5. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2019-03-18.
6. Socialstyrelsen (2018). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2019.
7. IVO:s webbplats (www.ivo.se). Statistik om ensamkommande barn. Hämtat 2019-03-18.
8. IVO:s webbplats (www.ivo.se). Statistik om ensamkommande barn. Hämtat 2019-03-18.
9. Retriever Business insights (2019). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2017.
10. Retriever Business insights (2019). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2017.
11. Grant Thornton (2018). Vårdrapporten – Hur mår den privata vård- och omsorgssektorn i Sverige?
12. Webbplatser för Attendo (www.attendo.se), Humana (www.humana.se), Capio (www.capio.se) och Ambea (www.ambea.se).
13. Grant Thornton (2018). Vårdrapporten – Hur mår den privata vård- och omsorgssektorn i Sverige?
14. Vårdföretagarna (2019). Vårdval och privat drivna vårdcentraler – Etablering av vårdcentraler sedan vårdvalets start.
15. SCB RAMS/Entreprenörskapsdatabas, uppgifter avser 2017.
16. SCB RAMS/Entreprenörskapsdatabas, uppgifter avser 2017.
17. Vårdföretagarna (2018). Privat vård och omsorg – en integrationsmotor i vår tid.
18. Retriever Business insights (2019). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2017.
19. Retriever Business insights (2019). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2017.
20. Retriever Business insights (2019). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2017.
21. Entreprenörskapsforum (2015). Eklund, J., Andersson, M., Edmark, K., Jordahl, H., Mueller, D.C., Sebhatu, A., Strömberg, P., Wennberg, K. (2015). Swedish Economic Forum Report 2015: Vinster, välfärd och entreprenörskap.
22. Retriever Business insights (2019). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2017.
23. Vårdföretagarna (2014). Vårdföretagarpanelen.
24. Vårdföretagarna (2019). Primärvård på olika villkor. Kartläggning av underskott i landstingsdriven primärvård 2017.
25. Vårdföretagarna (2016). Hemtjänst med förhinder – villkor i kommuner med valfrihet. Rapport i rapportserien ”De dolda hoten mot mångfalden”.
26. Sveriges Kommuner och Landsting (2017). Ekonomirapporten oktober 2017.