Privat Vårdfakta

Under 2016 gjordes nästan 24 miljoner patientbesök hos privata vårdgivare i hälso- och sjukvården, varav 19 miljoner i primärvården. ²

I oktober 2017 fick närmare 41 000 äldre personer sin hemtjänst av en privat omsorgsgivare, och drygt 17 000 äldre personer bodde i ett privat drivet äldreboende. ³

Stödboende är sedan den 1 januari 2016 ett nytt placeringsalternativ för barn och unga i åldersgruppen 16–20 år. Stödboende kan vara ett fristående och första placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter till exempel vård i familjehem eller HVB.

Det finns idag ingen heltäckande statistik i Sverige över samtliga placerade barn och unga, eftersom den sedan 2014 bara omfattar personer med svenskt personnummer. Det innebär att ensamkommande barn och unga inte ingår i statistiken förrändefår uppehållstillstånd. ⁵

Under 2017 kom drygt 1 300 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige. ⁷ De ensamkommande placerades framför allt i HVB-hem, familjehem och stödboenden. I mars 2018 fanns det enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 915 HVB-hemför ensamkommande. ⁸

De tio största vårdföretagen står tillsammans för 37 procent av den privat drivna vården och omsorgens totala omsättning. Kommuner och landsting är fortsatt de dominerande aktörerna.¹² Fyra av de tio största företagen är noterade på Stockholmsbörsen, med ägare som pensions- fonder och småsparare. ¹³

År 2017 var det 264 privata vårdgivare som drev vårdcentraler. Av dessa drev 189 en enda vårdcentral.¹⁵

Kvinnor leder både stora och små företag; i stort sett lika många av de största företagen leds av en kvinna som av en man. ¹⁷

Av vårdens små och medelstora företag drivs 21 procent av en person med utländsk bakgrund. I övriga näringslivet är motsvarande siffra 15 procent.²⁰

* Rörelsemarginal är andelen av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinstutdelning.

** Utdelning/vinstuttag är avkastning på det kapital och andra resurser som ägarna till företaget har lånat ut till verksamheten.

*** Återinvesteringar är summan av det kapital som gått tillbaka till verksamheten, efter det att räntor och skatt har betalats och eventuell utdelning till ägarna skett.

I valfrihetssystemen är tanken att kommuner och landsting behandlar offentliga och privata vårdgivare lika. De får samma ersättning från kommunen eller landstinget för sina brukare och patienter. Varje kommun och landsting beslutar själva om ersättningsnivåer, liksom om krav på uppdrag och kvalitet.

Kommuner och landsting väljer att upphandla många tjänster i pris- eller kvalitetskonkurrens enligt LOU, exempelvis särskilt boende för äldre samt tjänster inom individ och familj. För personlig assistans gäller dock en nationellt fastställd ersättning.

Möjligheten att få verksamheten att gå runt påverkas av ersättningsnivån. När motsvarande offentlig verksamhet får gå med underskott blir villkoren för privata och offentliga vårdgivare inte längre lika.

I sju av tio kommuner med LOV i hemtjänsten, och som har redovisat sitt resultat för egen regi 2015, går den kommunala hemtjänsten med underskott.²³ Sveriges kommuner går årligen med tio till tolv procent i underskott på personlig assistans utförd i egen regi. Det motsvarar cirka 1,2-1,5 miljarder kronor per år.²⁴

Den privat drivna vård- och omsorgssektorn omsatte 130,4 miljarder kronor år 2016. Rörelsemarginalen – som anger hur stor del av varje omsatt krona för en verksamhet som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinstutdelning – var i genomsnitt 8,5 procent. ²⁵ Den ligger i linje med övriga näringslivet.

Precis som i all företagsverksamhet finns många anledningar att leverera hög kvalitet. Valfrihet ger den enskilda möjlighet att välja bort verksamheter som inte fungerar. Vinst är en bekräftelse på kvalitet och effektivitet. Med bra uppföljning, valfrihet och konkurrens är det den som levererar bra vård som går med vinst.

Varken i forskning eller av erfarenhet från kommuner och landsting går det att styrka att vinstintresse går ut över kvalitet, likvärdighet, tillgänglighet och arbetsvillkor. Vinstmotivet ger istället incitament för kostnadsreduktion och effektivitet samt stimulerar utveckling av innovativa lösningar, vilket på sikt är välfärdshöjande.²⁶

Läs mer om hur privata vård- och omsorgsgivare levererar god kvalitet i respektive branschkapitel.

Nobelpristagare Jean Tirole om införande av vinsttak för privata aktörer inom vård och omsorg i SVT-intervju, den 5 december 2014.

De företag som gick med vinst 2016 återinvesterade 2,9 miljarder kronor. Bland de största vårdföretagen är det vanligast att man återinvesterar hela eller merparten av sin vinst. ²⁷

Överskottet används för att ytterligare utveckla verksamheten, exempelvis för att anställa fler, köpa in ny utrustning eller skapa en buffert för framtiden. Det kan också användas för att utveckla nya verksamheter som kommer till nytta för patienter och brukare.²⁸

Vinstutdelningen 2016 var totalt 4,6 miljarder kronor, vilket motsvarar i genomsnitt 3,5 procent av omsättningen. Huvuddelen av utdelningen skedde i små företag och i kooperativt ägda företag.²⁹ Genom utdelningen kan de som har satsat i företaget få ränta på sina pengar och kompensation för risker och uppoffringar. Likaså kan de som inte haft möjlighet att ta ut marknadsmässig lön få ersättning. Möjligheten till vinstutdelning skapar investeringsvilja i välfärden, satsningar som annars hade uteblivit.

Regeringen lade i mars 2018 fram en proposition om vinsttak för företag inom omsorg, personlig assistans och utbildning. Förslaget, som på förhand avvisats av både allianspartierna och Sverigedemokraterna, byggde på den så kallade Reepaluutredningen. Ett företags rörelseresultat skulle få vara högst sju procent plus statslåneräntan av det bokförda operativa kapitalet, som vanligtvis är litet i den personalintensiva omsorgssektorn. ³⁰

I praktiken innebar förslaget ett vinstförbud, och skulle göra det omöjligt att bygga upp den buffert som är nödvändig för ett långsiktigt företagande. Många företag skulle bli så sårbara att de inte skulle överleva i längden. Konsekvensen skulle bli färre alternativ och sämre valfrihet.

Kommunerna har inte beredskap inför den stora omställning som skulle krävas om privata företag inte har möjlighet att verka inom offentligt finansierad vård och omsorg. Av allt att döma är det bara några få av Sveriges 290 kommuner som utrett vad konsekvenserna skulle bli. ³²

Nästan tre fjärdedelar av Vårdföretagarnas medlemsföretag ansåg då de tillfrågades hösten 2016 att begreppet operativt kapital var otydligt.³³

Andelen kommuner med brist på äldreboendeplatser ökade från 27 procent 2014 till 43 procent 2018. ³⁴

Sedan slutet av 2016, parallellt med Reepalu-utredningen och den osäkerhet den inneburit för privata utförare, har kommunernas och landstingens köp av vård- och omsorgstjänster ökat. Efterfrågan i kommuner och landsting till följd av bland annat en åldrande befolkning har skapat ett uppdämt behov av nya äldreboenden. Många kommuner har inte möjlighet att klara de stora investeringarna själva. ³⁵

Under åren 2018-2019 bedöms totalt cirka 6 800 äldreboendeplatser tillkomma över hela landet. Av detta nybyggande står privata aktörer för 33 procent. Skillnaderna på de privata investeringarna är stora. I Storstockholm bedöms de privata aktörerna stå för minst 45 procent av det förväntade nytillskottet av äldreboendeplatser.³⁷

Precis som i Sverige är vården i övriga nordiska länder i huvudsak offentligt finansierad, och det finns privata utförare inom äldreomsorg och sjukvård. Inget nordiskt land har vinstbegränsningar i vård och omsorg, och utvecklingen går mot mer valfrihet i hela Norden. ³⁹

Enligt en Novus-undersökning i april 2018 vill 51 procent av svenska folket begränsa möjligheterna att dela ut vinst i vård- och omsorgsföretag. 28 procent vill inte ha en begränsning, 16 procent svarar att det varken är ett bra eller dåligt förslag, medan 6 procent svarar ”vet ej”. ⁴¹

Enligt SOM-institutet har andelen  som  tycker att det är bra med ett förbud mot vinstutdelning minskat från 69 procent 2013 till 60 procent 2017. Frågan är politiskt polariserad. 77 procent av rödgröna väljare anser att det är bra med ett förbud. Motsvarande siffra för borgerliga väljare är 41 procent och för SD-sympatisörer 51 procent. ⁴³

Svenska folket tror att den genomsnittliga vinstutdelningen i vården och omsorgen är nästan sex gånger så stor som den är i verkligheten. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvård tror att den är näst intill dubbelt så stor.

De som övervärderar vinstmarginalerna i välfärdsföretagen har också tendens att förorda begränsningar av vinstuttag. Efter information om de verkliga vinstnivåerna anser en majoritet av befolkningen att dagens vinstnivåer är lagom eller för låga, 46 respektive 7 procent anser detta. ⁴⁵