Privat Vårdfakta

Kommentar på Vi gör skillnads Facebook-sida (april 2018)

Att sockra debatten om vinster i välfärden med ett förment kvinnoföretagarperspektiv är bedrägligt.

Svar

Den privat drivna vården och omsorgen domineras av kvinnor bland både företagsledare och medarbetare. Över hälften, 55 procent av vård- och omsorgsföretagen, drivs av kvinnor. 1 Det är inte att sockra debatten – det är att hänvisa till fakta.


Andel i privat regi

Sjukvård

Under 2016 gjordes nästan 24 miljoner patientbesök hos privata vårdgivare i hälso- och sjukvården, varav 19 miljoner i primärvården. 2

Hela sjukvården

36

Primärvård

45

Somatisk specialistvård

21

Psykiatrisk vård

20

Äldreomsorg

I oktober 2017 fick närmare 41 000 äldre personer sin hemtjänst av en privat omsorgsgivare, och drygt 17 000 äldre personer bodde i ett privat drivet äldreboende. 3

Hemtjänst

24

Äldreboende

20

Personlig assistans 4

I december 2017 fanns det 14 886 personer med funktionsnedsättning som omfattades av assistansersättning från Försäkringskassan, vilket är en minskning med 805 personer mot december 2016. Under samma tidsperiod beviljades 3 349 personer assistansersättning via kommunen, en minskning med 249 personer mot december 2016.

 

68

Individ och familj (socialtjänst)

Stödboende är sedan den 1 januari 2016 ett nytt placeringsalternativ för barn och unga i åldersgruppen 16–20 år. Stödboende kan vara ett fristående och första placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter till exempel vård i familjehem eller HVB.

Det finns idag ingen heltäckande statistik i Sverige över samtliga placerade barn och unga, eftersom den sedan 2014 bara omfattar personer med svenskt personnummer. Det innebär att ensamkommande barn och unga inte ingår i statistiken förrändefår uppehållstillstånd. 5

HVB-hem

81

Under 2017 kom drygt 1 300 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige. 7 De ensamkommande placerades framför allt i HVB-hem, familjehem och stödboenden. I mars 2018 fanns det enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 915 HVB-hemför ensamkommande. 8

HVB-hem ensamkommande

50

Småföretagarbransch

Antal företag per storleksklass 2016 10

Av de drygt 14 000 vård- och omsorgsföretagen har 93 procent färre än 20 anställda, och 88 procent av vårdföretagen har färre än tio anställda. 11


Den privat drivna vården och omsorgen domineras av mindre aktörer, även sett till omsättning, och deras andel ökar.

De tio största vårdföretagen står tillsammans för 37 procent av den privat drivna vården och omsorgens totala omsättning. Kommuner och landsting är fortsatt de dominerande aktörerna.12 Fyra av de tio största företagen är noterade på Stockholmsbörsen, med ägare som pensions- fonder och småsparare. 13

De största privata vård- och omsorgsgivarna utifrån omsättning 2016 14

År 2017 var det 264 privata vårdgivare som drev vårdcentraler. Av dessa drev 189 en enda vårdcentral.15

Företagsledarna


55

29

Kvinnor leder både stora och små företag; i stort sett lika många av de största företagen leds av en kvinna som av en man. 17

 

I de tio största vård- och omsorgsföretagen är koncernledningarna nästan jämnt könsfördelade. 18 Det kan jämföras med samtliga börsbolag där andelen kvinnor är 21 procent. I styrelserna för de tio största företagen är var tredje ledamot kvinna, vilket är jämförbart med börsbolagen. 19

Av vårdens små och medelstora företag drivs 21 procent av en person med utländsk bakgrund. I övriga näringslivet är motsvarande siffra 15 procent.20

Ekonomi

Redovisningen gäller för hela vård- och omsorgsbranschen år 2016. 21

* Rörelsemarginal är andelen av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinstutdelning.
** Utdelning/vinstuttag är avkastning på det kapital och andra resurser som ägarna till företaget har lånat ut till verksamheten.
*** Återinvesteringar är summan av det kapital som gått tillbaka till verksamheten, efter det att räntor och skatt har betalats och eventuell utdelning till ägarna skett.

Lika och olika villkor

Ersättningsnivå

I valfrihetssystemen är tanken att kommuner och landsting behandlar offentliga och privata vårdgivare lika. De får samma ersättning från kommunen eller landstinget för sina brukare och patienter. Varje kommun och landsting beslutar själva om ersättningsnivåer, liksom om krav på uppdrag och kvalitet.

Kommuner och landsting väljer att upphandla många tjänster i pris- eller kvalitetskonkurrens enligt LOU, exempelvis särskilt boende för äldre samt tjänster inom individ och familj. För personlig assistans gäller dock en nationellt fastställd ersättning.

Underskott

Möjligheten att få verksamheten att gå runt påverkas av ersättningsnivån. När motsvarande offentlig verksamhet får gå med underskott blir villkoren för privata och offentliga vårdgivare inte längre lika.

År 2016 gick de landstingsdrivna vårdcentralerna med underskott i 19 av 21 landsting. Sedan vårdvalets start 2010 har den landstingsdrivna vården fått nära 1,4 miljarder kronor mer än vad landstingen avsatt i vårdvalen. 22

I sju av tio kommuner med LOV i hemtjänsten, och som har redovisat sitt resultat för egen regi 2015, går den kommunala hemtjänsten med underskott.23 Sveriges kommuner går årligen med tio till tolv procent i underskott på personlig assistans utförd i egen regi. Det motsvarar cirka 1,2-1,5 miljarder kronor per år.24

Vinst eller förlust

Överskott

Den privat drivna vård- och omsorgssektorn omsatte 130,4 miljarder kronor år 2016. Rörelsemarginalen – som anger hur stor del av varje omsatt krona för en verksamhet som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinstutdelning – var i genomsnitt 8,5 procent. 25 Den ligger i linje med övriga näringslivet.

Vinstens betydelse

Precis som i all företagsverksamhet finns många anledningar att leverera hög kvalitet. Valfrihet ger den enskilda möjlighet att välja bort verksamheter som inte fungerar. Vinst är en bekräftelse på kvalitet och effektivitet. Med bra uppföljning, valfrihet och konkurrens är det den som levererar bra vård som går med vinst.

Varken i forskning eller av erfarenhet från kommuner och landsting går det att styrka att vinstintresse går ut över kvalitet, likvärdighet, tillgänglighet och arbetsvillkor. Vinstmotivet ger istället incitament för kostnadsreduktion och effektivitet samt stimulerar utveckling av innovativa lösningar, vilket på sikt är välfärdshöjande.26

Läs mer om hur privata vård- och omsorgsgivare levererar god kvalitet i respektive branschkapitel.

”Man måste låta företagen göra vinst om de minskar sina kostnader eller överträffar kvalitetsförväntningarna. Det gäller att uppmuntra och sporra dem till att jobba effektivt. Med begränsade vinstmöjligheter lockar man bara till sig de minst effektiva, ’sämsta’ företagen.”

Nobelpristagare Jean Tirole om införande av vinsttak för privata aktörer inom vård och omsorg i SVT-intervju, den 5 december 2014.

Återinvestering

De företag som gick med vinst 2016 återinvesterade 2,9 miljarder kronor. Bland de största vårdföretagen är det vanligast att man återinvesterar hela eller merparten av sin vinst. 27

Överskottet används för att ytterligare utveckla verksamheten, exempelvis för att anställa fler, köpa in ny utrustning eller skapa en buffert för framtiden. Det kan också användas för att utveckla nya verksamheter som kommer till nytta för patienter och brukare.28

Utdelning

Vinstutdelningen 2016 var totalt 4,6 miljarder kronor, vilket motsvarar i genomsnitt 3,5 procent av omsättningen. Huvuddelen av utdelningen skedde i små företag och i kooperativt ägda företag.29 Genom utdelningen kan de som har satsat i företaget få ränta på sina pengar och kompensation för risker och uppoffringar. Likaså kan de som inte haft möjlighet att ta ut marknadsmässig lön få ersättning. Möjligheten till vinstutdelning skapar investeringsvilja i välfärden, satsningar som annars hade uteblivit.

Konsekvenser av vinsttak

Regeringen lade i mars 2018 fram en proposition om vinsttak för företag inom omsorg, personlig assistans och utbildning. Förslaget, som på förhand avvisats av både allianspartierna och Sverigedemokraterna, byggde på den så kallade Reepaluutredningen. Ett företags rörelseresultat skulle få vara högst sju procent plus statslåneräntan av det bokförda operativa kapitalet, som vanligtvis är litet i den personalintensiva omsorgssektorn. 30

I praktiken innebar förslaget ett vinstförbud, och skulle göra det omöjligt att bygga upp den buffert som är nödvändig för ett långsiktigt företagande. Många företag skulle bli så sårbara att de inte skulle överleva i längden. Konsekvensen skulle bli färre alternativ och sämre valfrihet.

Andel av vårdföretagen som skulle tvingas ner till en rörelsemarginal under två procent, vilket innebär att det tar minst tolv år att spara ihop till en buffert motsvarande tre månaders intäkter.31

80

75

88

93

Kommunerna har inte beredskap inför den stora omställning som skulle krävas om privata företag inte har möjlighet att verka inom offentligt finansierad vård och omsorg. Av allt att döma är det bara några få av Sveriges 290 kommuner som utrett vad konsekvenserna skulle bli. 32

Nästan tre fjärdedelar av Vårdföretagarnas medlemsföretag ansåg då de tillfrågades hösten 2016 att begreppet operativt kapital var otydligt.33

Utveckling eller avveckling

Andelen kommuner med brist på äldreboendeplatser ökade från 27 procent 2014 till 43 procent 2018. 34

Sedan slutet av 2016, parallellt med Reepalu-utredningen och den osäkerhet den inneburit för privata utförare, har kommunernas och landstingens köp av vård- och omsorgstjänster ökat. Efterfrågan i kommuner och landsting till följd av bland annat en åldrande befolkning har skapat ett uppdämt behov av nya äldreboenden. Många kommuner har inte möjlighet att klara de stora investeringarna själva. 35

Fyra av tio av landets kommuner bedömer att de inte kommer att kunna tillgodose efterfrågan på platser i äldreboenden om fem år. 36

Under åren 2018-2019 bedöms totalt cirka 6 800 äldreboendeplatser tillkomma över hela landet. Av detta nybyggande står privata aktörer för 33 procent. Skillnaderna på de privata investeringarna är stora. I Storstockholm bedöms de privata aktörerna stå för minst 45 procent av det förväntade nytillskottet av äldreboendeplatser.37

Många av de vård- och omsorgsföretag som på senare tid ingått nya avtal med landstinget eller kommunen uppger att avtalen har fått en kortare uppdragstid, mindre omfattning eller lägre ersättning per insats. 38

Vinstdrivande vårdföretag i Norden

Precis som i Sverige är vården i övriga nordiska länder i huvudsak offentligt finansierad, och det finns privata utförare inom äldreomsorg och sjukvård. Inget nordiskt land har vinstbegränsningar i vård och omsorg, och utvecklingen går mot mer valfrihet i hela Norden. 39

Svenskarna om vinster i vården

Vinst på verksamheten 40

Vinstutdelning

Enligt en Novus-undersökning i april 2018 vill 51 procent av svenska folket begränsa möjligheterna att dela ut vinst i vård- och omsorgsföretag. 28 procent vill inte ha en begränsning, 16 procent svarar att det varken är ett bra eller dåligt förslag, medan 6 procent svarar ”vet ej”. 41

Andel som anser att begränsning av vinstutdelning är ett mycket bra/ganska bra förslag 42

Enligt SOM-institutet har andelen  som  tycker att det är bra med ett förbud mot vinstutdelning minskat från 69 procent 2013 till 60 procent 2017. Frågan är politiskt polariserad. 77 procent av rödgröna väljare anser att det är bra med ett förbud. Motsvarande siffra för borgerliga väljare är 41 procent och för SD-sympatisörer 51 procent. 43

Svenska folket tror att den genomsnittliga vinstutdelningen i vården och omsorgen är nästan sex gånger så stor som den är i verkligheten. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvård tror att den är näst intill dubbelt så stor.

Hur många kronor av en hundralapp tror du går åt till ägarnas vinstuttag i vård- och omsorgsföretagen? 44

De som övervärderar vinstmarginalerna i välfärdsföretagen har också tendens att förorda begränsningar av vinstuttag. Efter information om de verkliga vinstnivåerna anser en majoritet av befolkningen att dagens vinstnivåer är lagom eller för låga, 46 respektive 7 procent anser detta. 45

Källor


1. SCB RAMS/Entreprenörskapsdatabas, uppgifter avser 2014.
2. Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006–2016.
3. Socialstyrelsen (2018). Statistik om äldre och personer med funktionsnedsättning efter regiform 2017.
4. Försäkringskassans webbplats (www.forsakringskassan.se). Statistik från området funktionsnedsättning.
5. Socialstyrelsen (2017). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2018.
6. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2018-04-11
7. Socialstyrelsen (2017). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2018. 
8. https://ivo.se/om-ivo/statistik/ensamkommande/. Hämtat 2018-04-11. 9. 37. https://www.ivo.se/om-ivo/statistik/ensamkommande/. Hämtat 2018-04-11
10. Retriever Business insights (2018). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2016.
11. Retriever Business insights (2018). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2016.
12. Grant Thornton (2017). Vårdrapporten – Hur mår den privata vård- och omsorgssektorn i Sverige?
13. Webbplatser för Attendo (www.attendo.se), Humana (www.humana.se), Capio (www.capio.se) och Ambea (www.ambea.se).
14. Grant Thornton (2017). Vårdrapporten – Hur mår den privata vård- och omsorgssektorn i Sverige?
15. Underlag om landets vårdcentraler från Sanacore april 2018.
16. 44. SCB RAMS/Entreprenörskapsdatabas, uppgifter avser 2014.
17. SCB RAMS/Entreprenörskapsdatabas, uppgifter avser 2014
18. De tio största vård- och omsorgsföretagens webbplatser.
19. AllBright (2017). AllBrightrapporten 2017. Vd-kvinnor väljer jämställdhet.
20. Tillväxtverket (2014). Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014.
21. Retriever Business insights (2018). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2016.
22. Vårdföretagarna (2018). Lika villkor i vårdvalen? Kartläggning av underskott i landstingsdriven primärvård 2016.
23. Vårdföretagarna (2016). Hemtjänst med förhinder – villkor i kommuner med valfrihet. Rapport i rapportserien ”De dolda hoten mot mångfalden”.
24. Sveriges Kommuner och Landsting (2017). Ekonomirapporten oktober 2017.
25. Retriever Business insights (2018). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2016.
26. Entreprenörskapsforum (2015). Eklund, J., Andersson, M., Edmark, K., Jordahl, H., Mueller, D.C., Sebhatu, A., Strömberg, P., och Wennberg, K., (2015). Swedish Economic Forum Report 2015: Vinster, välfärd och entreprenörskap.
27. Retriever Business insights (2018). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2016.
28. Vårdföretagarna (2014). Vårdföretagarpanelen.
29. Retriever Business insights (2018). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2016.
30. SOU 2016:78. Ordning och reda i välfärden.
31. PwC (2016). Avkastning på bokfört operativt kapital i välfärdsbolag.
32. Demoskop (2018). Politiker om välfärdsföretag.
33. Vårdföretagarna (2016). Vårdföretagarpanelen.
34. Boverket (2018). Bostadsmarknadsenkäten 2018
35. Almega (2018). Tjänsteindikator Q1
36. Boverket (2018). Bostadsmarknadsenkäten 2018.
37. Boverket (2018). Bostadsmarknadsenkäten 2018
38. Vårdföretagarna (2016). Vårdföretagarpanelen.
39. SOU 2016:78. Ordning och reda i välfärden.
40. Demoskop (2018). Allmänheten om välfärdsföretag.
41. Novus (2018). Om välfärd Q2 – kvartalsmätning 2018
42. Novus (2018). Om välfärd Q2 – kvartalsmätning 2018.
43. SOM-institutet, Göteborgs universitet (2018). Martinsson, J., De nationella SOM-undersökningarna 2012-2017.
44. Novus (2016). Frågor om vård- och omsorgssektorn till beslutsfattare inom hälso- och sjukvård och allmänheten.
45. Entreprenörskapsforum (2017). Policysammanfattning från Entreprenörskapsforum, Vinster och valfrihet i välfärden. Bygger på en SIFO-undersökning, genomförd under mars 2017.