Privat Vårdfakta

Myt:

Det är kvinnorna som jobbar, men det är männen som styr vård- och omsorgsföretagen.

Verklighet:

Nej, den privat drivna vården och omsorgen domineras av kvinnor bland både företagsledare och anställda. Över hälften, 55 procent av vård- och omsorgsföretagen drivs av kvinnor. I den privat drivna äldreomsorgen är sju av tio företagsledare kvinnor.1


Andel i privat regi

Sjukvård

Under 2015 gjordes nästan 24 miljoner patientbesök hos privata vårdgivare i hälso- och sjukvården, varav 19 miljoner i primärvården.2

Hela sjukvården

35

Primärvård

45

Somatisk specialvård

20

Psykiatrisk vård

19

Äldreomsorg

I oktober 2016 fick närmare 41 000 äldre personer sin hemtjänst av en privat omsorgsgivare, och drygt 18 000 äldre personer bodde i ett privat drivet äldreboende 3

Hemtjänst

23

Äldreboende

21

Personlig assistans

I december 2016 fanns det 15 691 personer med funktionsnedsättning som omfattades av assistansersättning från Försäkringskassan, vilket är en minskning med 451 personer mot december 2015.4

65

Individ och familj (socialtjänst)

Stödboende är sedan den 1 januari 2016 ett nytt placeringsalternativ för barn och unga i åldersgruppen 16–20 år. Stödboende kan vara ett fristående och första placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter till exempel vård i familjehem eller HVB.

Det finns i dag ingen heltäckande statistik i Sverige över samtliga placerade barn och unga, eftersom statistiken sedan 2014 bara omfattar personer med svenskt personnummer. Sedan 2015 ingår därför inte uppgifter om placerade barn och unga i den officiella statistiken.5

HVB-hem

82

Under 2016 kom cirka 2 200 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige, vilket är en minskning med drygt 33 000 barn och ungdomar sedan 2015.7 De ensamkommande placerades framför allt i HVB-hem, familjehem och stödboende. I februari 2017 fanns det enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 1 554 HVB-hem för ensamkommande.8

HVB-hem ensamkommande

41

Småföretagarbransch

Av de drygt 14 000 vård- och omsorgsföretagen har 93 procent färre än 20 anställda, och 87 procent av vårdföretagen har färre än tio anställda 10

Antal företag per storleksklass 2015

Den privat drivna vården och omsorgen domineras av mindre aktörer även sett till omsättning, och deras andel ökar. De tio största vårdföretagen står tillsammans för mindre än 40 procent av den privat drivna vården och omsorgens totala omsättning. Kommuner och landsting är fortsatt de dominerande aktörerna.Fyra av de tio största företagen är noterade på Stockholmsbörsen, med ägare som pensionsfonder och småsparare.11

De största privata vård- och omsorgsgivarna utifrån omsättning

 

År 2014 fanns det 223 privata vårdgivare i primärvården. Av dessa driver 182 enbart en enda vårdcentral. 12

De flesta privata äldreomsorgsföretag är små. De sex största privata aktörerna inom hemtjänsten står tillsammans för knappt sju procent av all hemtjänst, privat och offentlig. När det gäller äldreboenden är motsvarande siffra cirka elva procent.13

Företagsledarna


55

29

Kvinnor leder både stora och små företag; i stort sett lika många av de största företagen leds av en kvinna som av en man.15

I de tio största vård- och omsorgsföretagen är koncernledningarna nästan jämnt könsfördelade.16 Det kan jämföras med att i samtliga börsbolag är andelen kvinnor 20 procent. I styrelserna för de tio största företagen är var tredje ledamot kvinna, vilket är jämförbart med börsbolagen.17

21 procent av vårdens små och medelstora företag drivs av en person med utländsk bakgrund. I övriga näringslivet leds 15 procent av företagen av en person med utländsk bakgrund.18

Ekonomi

Redovisningen gäller för hela vård- och omsorgsbranschen år 2015.19

* Rörelsemarginal är andelen av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinstutdelning.
** Utdelning/vinstuttag är avkastning på det kapital och andra resurser som ägarna till företaget har lånat ut till verksamheten.
*** Återinvesteringar är summan av det kapital som gått tillbaka till verksamheten, efter det att räntor och skatt har betalats och eventuell utdelning till ägarna skett.

Lika och olika villkor

Ersättningsnivå

I valfrihetssystemen är tanken att kommuner och landsting behandlar offentliga och privata vårdgivare lika. De får samma ersättning från kommunen eller landstinget för sina brukare och patienter. Varje kommun och landsting beslutar själva om ersättningsnivåer, liksom om krav på uppdrag och kvalitet.

Kommuner och landsting väljer att upphandla många tjänster i pris- eller kvalitetskonkurrens enligt LOU, exempelvis särskilt boende för äldre samt tjänster inom individ och familj. För personlig assistans gäller dock en nationellt fastställd ersättning.

Underskott

Möjligheten att få verksamheten att gå runt påverkas av ersättningsnivån. När motsvarande offentlig verksamhet får gå med underskott blir villkoren för privata och offentliga vårdgivare inte längre lika.

År 2015 gick de landstings- drivna vårdcentralerna med underskott i 16 av 21 landsting. Sedan vårdvalets start 2010 har den landstingsdrivna vården fått nästan en miljard kronor mer än vad landstingen avsatt i vårdvalen.20

I sju av tio kommuner med LOV i hemtjänsten, och som har redovisat sitt resultat för egen regi 2015, går den kommunala hemtjänsten med underskott.21Sveriges kommuner går årligen med tio till tolv procent i underskott på personlig assistans utförd i egen regi, vilket motsvarar cirka 1,2 miljarder kronor per år.22

Vinst eller förlust

Överskott

Den privat drivna vård- och omsorgssektorn omsatte 119,7 miljarder kronor år 2015. Rörelsemarginalen – som anger hur stor del av varje omsatt krona för en verksamhet som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinstutdelning – var i genomsnitt 8,4 procent.23 Den ligger i linje med övriga näringslivet.

Vinstens betydelse

Precis som i all företagsverksamhet finns många anledningar att leverera hög kvalitet. Valfrihet ger den enskilda möjlighet att välja bort verksamheter som inte fungerar. Vinst är en bekräftelse på kvalitet och effektivitet. Med bra uppföljning, valfrihet och konkurrens är det den som levererar bra vård som går med vinst.

Varken i forskning eller av erfarenhet från kommuner och landsting går det att styrka att vinstintresse går ut över kvalitet, likvärdighet, tillgänglighet och arbetsvillkor. Vinstmotivet ger istället incitament för kostnadsreduktion och effektivitet samt stimulerar utveckling av innovativa lösningar, vilket på sikt är välfärdshöjande.24

Läs mer om hur privata vård- och omsorgsgivare levererar god kvalitet i respektive branschkapitel.

”Man måste låta företagen göra vinst om de minskar sina kostnader eller överträffar kvalitetsförväntningarna. Det gäller att uppmuntra och sporra dem till att jobba effektivt. Med begränsade vinstmöjligheter lockar man bara till sig de minst effektiva, ’sämsta’ företagen.”

Nobelpristagare Jean Tirole om införande av vinsttak för privata aktörer inom vård och omsorg i SVT-intervju, den 5 december 2014.

Återinvestering

De företag som gick med vinst 2015 återinvesterade 2,9 miljarder kronor. Bland de största vårdföretagen är det vanligast att man återinvesterar hela sin vinst.25

Överskottet används för att ytterligare utveckla verksamheten, exempelvis för att anställa fler, köpa in ny utrustning eller skapa en buffert för framtiden. Det kan också användas för att utveckla nya verksamheter som kommer till nytta för patienter och brukare.26

Utdelning

Vinstutdelningen 2015 var totalt 4,1 miljarder kronor, vilket motsvarar i genomsnitt 3,4 procent av omsättningen. Huvuddelen av utdelningen skedde i små företag och i kooperativt ägda företag.27 Genom vinstutdelningen kan de som har satsat i företaget få ränta på pengar som de lånat ut till verksamheten och kompensation för de risker och uppoffringar som följer av deras verksamhet. Likaså kan de som inte haft möjlighet att ta ut marknads- mässig lön få ersättning.

Konsekvenser av vinsttak

I november 2016 presenterades Reepalus utredning om reglering av offentlig nansiering av privat utförda välfärdstjänster. Den föreslår ett vinsttak på sju procent plus statslåneräntan av det bokförda operativa kapitalet, vilket vanligtvis är litet i den personalintensiva vård- och omsorgssektorn.28

I praktiken innebär förslaget ett vinstförbud, och det blir omöjligt att bygga upp den buffert som är nödvändig för ett långsiktigt företagande. Med förslaget blir många företag, och även stiftelser och ideella verksamheter, så sårbara att de i längden inte kan överleva. Konsekvensen blir färre alternativ och sämre valfrihet för brukare och patienter.

Andel av vårdföretagen som skulle tvingas ner till en rörelsemarginal under två procent, vilket innebär att det tar minst tolv år att spara ihop till en buffert motsvarande tre månaders intäkter.29

80

75

88

93

Kommunerna har inte beredskap inför den stora omställning som skulle krävas om vanliga privata företag inte har möjlighet att verka inom offentligt finansierad vård- och omsorg. Sju av tio kommunpolitiker känner över huvud taget inte till om behovet av beredskap att ta över privat drivna verksamheter diskuterats i kommunen. Bara fem procent av politikerna uppger att frågan varit uppe i fullmäktige.30 Nästan tre fjärdedelar av Vårdföretagarnas medlemsföretag ansåg då de tillfrågades hösten 2016 att begreppet operativt kapital var otydligt.31

Utveckling eller avveckling

Andelen kommuner med brist på äldreboendeplatser ökade från 27 procent 2014 till 42 procent 2015. Under denna period minskade dock nyupphandlingarna inom äldreomsorgen väsentligt och andelen privata aktörer inom äldreomsorg avtog därför för första gången sedan 2008.32

Sedan slutet av 2016, parallellt med Reepaluutredningen och den osäkerhet den inneburit för privata utförare, har kommunernas och landstingens köp av vård- och omsorgstjänster ökat. Efterfrågan i kommuner och landsting till följd av bland annat en åldrande befolkning har skapat ett uppdämt behov. Bland annat är behovet av nya äldreboenden i kommunerna stort och många kommuner har inte möjligheten att klara de stora investeringarna själva.33

En tredjedel av landets kommuner bedömer att de inte kommer kunna tillgodose efterfrågan på platser i äldreboenden om fem år.34

Under åren 2017–2018 bedöms totalt cirka 5 600 äldreboendeplatser tillkomma över hela landet. Av detta nybyggande står privata aktörer för 36 procent. Skillnaderna på de privata investeringarna är stora. I Storstockholm bedöms de privata aktörerna stå för 90 procent av det förväntade nytillskottet av äldreboendeplatser.35

Många av de vård- och omsorgsföretag som på senare tid ingått nya avtal med landstinget eller kommunen uppger att avtalen har fått en kortare uppdragstid, mindre omfattning eller lägre ersättning per insats. 36

Vinstdrivande vårdföretag i Norden

Precis som i Sverige är vården i övriga nordiska länder i huvudsak offentligt finansierad, och det finns privata utförare inom äldreomsorg och sjukvård. Inget nordiskt land har vinstbegränsningar i vård och omsorg, och utvecklingen går mot mer valfrihet i hela Norden.37

Svenska folket om vinsterna i vården

48
vårdföretag måste kunna gå med vinst.
33
motsätter sig detta.
19
har ingen uppfattning.

63

65

Enligt SOM-insitutets senaste mätning av opinionen har de som tycker att det är bra med ett förbud mot vinstutdelning minskat från 69 procent 2013 till 59 procent 2015.39

Svenska folket tror att den genomsnittliga vinstutdelningen i vården och omsorgen är sex gånger så stor som den är i verkligheten. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvård tror att den är nästan dubbelt så stor.

Hur många kronor av en hundralapp tror du går åt till ägarnas vinstuttag i vård- och omsorgsföretagen?

Källor


1. SCB RAMS/Entreprenörskapsdatabas, uppgifter avser 2014.
2. Sveriges Kommuner och Landsting (2016). Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2016–2015.
3. Socialstyrelsen (2017). Statistik om äldre och personer med funktionsnedsättning efter regiform 2016.
4. Försäkringskassans webbplats; statistik från området funktionsnedsättning
5. Socialstyrelsen (2017). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2017.
6. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2017-03-13
7. Migrationsverkets webbplats: ensamkommande barn och ungdomar.
8. http://www.ivo.se/globalassets/dokument/om-ivo/statistik/2017/ekb-statistik-170425.pdf 9. http://www.ivo.se/globalassets/dokument/om-ivo/statistik/2017/ekb-statistik-170425.pdf.
10. Soliditet/Bisnode (2017). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2015. Ekonomifakta/SCB 2016-10-04.
11. Webbplatser för Attendo, Humana och Capio webbplatser.
12. Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2.
13. Bergman, M., Jordahl, H. (2014). Goda år på ålderns höst? En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. 2014:1.
14. SCB RAMS/Entreprenörskapsdatabas, uppgifter avser 2014.
15. SCB RAMS/Entreprenörskapsdatabas, uppgifter avser 2014.
16. De tio största vård- och omsorgsföretagens webbplatser.
17. Allbrigt (2016). AllBrightrapporten, Var femte ledare nu kvinna.
18. Tillväxtverket (2014). Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014.
19. Soliditet/Bisnode (2017). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2015.
20. Vårdföretagarna (2016). Vårdval med förhinder – villkor, verklighet och visionen om en starkare primärvård. Rapport i rapportserien ”De dolda hoten mot mångfalden”.
21. Vårdföretagarna (2016). Hemtjänst med förhinder – villkor i kommuner med valfrihet. Rapport i rapportserien ”De dolda hoten mot mångfalden”.
22. Sveriges Kommuner och Landsting (2015). Koll på assistansen – en handledning för kommunens analys.
23. Soliditet/Bisnode (2017). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2015.
24. Entreprenörskapsforum (2015). Eklund, J., Andersson, M., Edmark, K., Jordahl, H., Mueller, D.C., Sebhatu, A., Strömberg, P., och Wennberg, K., (2015). Swedish Economic Forum Report 2015: Vinster, välfärd och entreprenörskap.
25. Soliditet/Bisnode (2017). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2015.
26. Vårdföretagarna (2014). Vårdföretagarpanelen.
27. Soliditet/Bisnode (2017). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2015.
28. SOU 2016:78, Ordning och reda i välfärden.
29. PwC (2016). Avkastning på bokfört operativt kapital i välfärdsbolag.
30. Demoskop (2017). Politiker om välfärdsföretag.
31. Vårdföretagarna (2016). Vårdföretagarpanelen.
32. Almega Tjänsteindikator Q1 2017.
33. Grant Thornton (2016): Vårdrapporten – Hur mår den privata vård- och omsorgssektorn i Sverige?
34. Boverket (2017). Bostadsmarknadsenkäten 2017.
35. Boverket (2017). Bostadsmarknadsenkäten 2017.
36. Vårdföretagarna (2016). Vårdföretagarpanelen.
37. Morin, A. (2012). Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna – en översikt. Friskolornas riksförbund, Almega, Vårdföretagarna, Svenskt Näringsliv.
38. Demoskop (2017). Allmänheten om välfärdsföretag.
39. Nilsson. L. (2016). Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2014. SOM-institutet, Göteborgs universitet.