Vi tar det här med vinsttaket en gång till.

Linda Westerlind är ledarskribent på Folkbladet och beskriver konsekvenserna av regeringen och Vänsterpartiets förslag på vinstbegränsningar i välfärden såhär:

”Vinsttaket gör det ovärt för oseriösa företag att slå sig in på det som blivit en skol- och omsorgsmarknad, men hindrar inte de som vill investera kapital i att starta upp en ny skola för ett seriöst ändamål. Det är alltså inte tal om ett totalt vinstförbud, utan en vinstminimering.

Visserligen en kraftigt begränsad sådan, men det talar ännu tydligare för att förslaget är utformat som en kompromiss som inte inskränker på privata aktörers möjlighet att bedriva skol och äldreomsorgsverksamhet och således heller inte på individens möjlighet att ha en hel mängd privata alternativ att välja bland när man ska välja skola.”

Stämmer detta med verkligheten och bedömarnas analyser? Mytpolisen utreder.

För att förstå hur vinsttaket kommer slå mot företag är det viktigt att förstå hur vinsttaket är utformat. Låt oss börja i den änden.

Regeringens förslag bygger på Reepalu-utredningens och är beräknat på det ovanliga måttet bokfört operativt kapital och inte rörelseresultat. Operativt kapital handlar om det kapital som satsats i investeringar. För industriföretag är detta ofta högt eftersom det finns stora behov av investeringar i maskiner, lokaler, fordon och annat. Men i tjänsteföretag är det annorlunda. Välfärdsföretag utmärks av litet behov av så kallade anläggningstillgångar och hög andel personalkostnader. Investeringarna utgörs istället av exempelvis utbildning och kvalitetssystem, men det räknas inte i det operativa kapitalet. Måttet slår därför fel.

Vinstbegränsning på sju procent av bokfört operativt kapital skulle för den absoluta majoriteten (80 %) av välfärdsföretagen innebära att vinsten i realiteten begränsas till mellan noll och två procent. För att sätta detta i perspektiv skulle detta innebära att det tar minst tolv år att spara ihop till en buffert motsvarande tre månaders intäkter.

Linda Westerlind menar att vinsttaket utgör en kompromiss som inte inskränker på privata aktörers möjligheter, men faktum är att det begränsar deras möjlighet till finansiell stabilitet. Ekonomiskt sunda företag skapar utrymme för nedgångar, vilket i praktiken blir mycket svårt med det föreslagna vinsttaket. Konsekvensen blir att 4 av 5 företag riskerar att behöva lägga ned, enligt en rapport från PwC, med kraftigt minskad valfrihet som följd.

Färska studier visar dessutom att det inte finns någon motsättning mellan hög kvalitet och vinst, snarare är det tvärtom – företagen som gör vinst är också bland de som levererar bäst vård och omsorg.

 

Mytpolisens utslag

Mytpolisen går i taket om han får höra fler felaktiga beskrivningar av hur vinsttaket är konstruerat. Mytstämpel delas ut!

 

Linda Westerlind har meddelats och erbjudits en replik.

 

Källor

Revisionsföretagets PwC:s rapport ”Rörelseresultat i välfärdsbolag – en jämförelse”.

Originalartikeln: ”Vinstbegränsningar är nödvändiga” av Linda Westerlind. (Folkbladet, 20/01/2017)