Okej Shekarabi, vi tar det här med kvalitet och personalvillkor en gång till.

I söndagens debatt i Agenda om vinster i välfärden med Centerpartiets Emil Källström upprepade civilminister Ardalan Shekarabi ett antal välbekanta påståenden:

”Det är klart det finns ett samband mellan personaltäthet och villkoren för undersköterskorna och den kvalitet man kan erbjuda de boende.”

”1800 kronor mindre tjänar de undersköterskor som jobbar på privata boenden.”

Mytpolisen har flera gånger tidigare undersökt liknande påståenden och funnit att de brister. Men skam den som ger sig – vi tar det här med vinster och kvalitet en gång till, Ardalan.

Vad avgör kvalitet i välfärden?

Civilministerns övergripande poäng är att vinst går ut över kvalitet. Men hög lönsamhet behöver inte nödvändigtvis medföra sämre kvalitet. En svensk studie från 2016 visar att företag med hög lönsamhet har lika hög eller högre kvalitet jämfört med de med lägre lönsamhet. 

Till skillnad från vad Shekarabi påstår finns det inte heller något tydligt samband mellan högre bemanning och god kvalitet. Privata äldreboenden har förvisso 8 procent lägre bemanning av omsorgspersonal, men samtidigt har de 7 procent fler sjuksköterskor jämfört med kommunala äldreboenden.

Ett bättre sätt att bedöma kvalitet är att titta på de oberoende undersökningar som görs av Socialstyrelsen. Privat drivna äldreboenden presterar bättre än offentliga motsvarigheter på 18 av 27 kvalitetsmått. Inom hemtjänsten är privata utförare bättre inom 17 av 17 parametrar. Vidare implementerar privata utförare inom välfärden oftare kvalitetsrutiner än offentliga utförare, enligt en rapport från Famna. Det gäller exempelvis måltider, misstanke/upptäckt av övergrepp eller missbruk samt samverkan med anhöriga.

Har personalen inom privat regi det värre?

Civilministern menar även att personalen inom den privat drivna äldrevården har tuffare arbets- och lönevillkor än sina kommunalt anställda kollegor.

Vårdstuderande upplever dock att privata arbetsgivare erbjuder bättre möjligheter att påverka arbetssituation, löneutveckling och karriär. Dessutom upplever de att det är lättare att få gehör för egna idéer om hur verksamheten kan utvecklas och att sjukfrånvaron är lägre hos privata arbetsgivare. Sjukfrånvaron, vilket kan vara en indikator för arbetssituationen, är även lägre hos privata vård- och omsorgsföretag.

Vidare är medarbetare i privat regi är mer nöjda med sin lön än sina offentligt anställda kollegor. Sjuksköterskor i privat regi tjänar i genomsnitt 1800 kronor mer än sina kommunalanställda kollegor, enligt Vårdförbundets statistik. Även undersköterskor som arbetar i Vårdföretagarnas medlemsföretag tjänade i genomsnitt 800 kronor mer än kollegorna i kommuner och landsting.

Mytpolisens utslag
Civilminister Shekarabi fortsätter sprida myter om kvalitet och personalvillkor inom den privat drivna vården. Det blir en stark varning från Mytpolisen. Kanske det lämnar avtryck denna gång.

Källor
Svenskt Näringsliv (2016) Vinstbegränsning i välfärden – Om Välfärdsutredningens utgångspunkter och de samhällsekonomiska konsekvenserna av att begränsa välfärdsföretagens vinster
Socialstyrelsen (2017) Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård

Socialstyrelsen (2016). Så tycker de äldre om äldreomsorgen

Svenskt Näringsliv (2015) Finns det något samband mellan kvalitet, kostnader och bemanning – En studie av äldreomsorgens särskilda boenden.

Famna (2017) Så bedrivs kvalitetsarbetet – Resultat från äldreomsorgen

Novus (2017) Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter

Statistiska centralbyrån (2017). Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier. Avser data från 2015.

Svenskt Kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor (2016). Jobbhälsobarometern 2016. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.

Vårdförbundet (2017). Vår lön. Lönefolder med lönestatistik för 2016

Lönestatistik från SKL och Vårdföretagarna (2015)