Nog med begreppsförvirringen, Sveriges Radio.

”Om två veckor ska riksdagen rösta om vinster i välfärden ska begränsas. Förslaget innebär alltså ett vinsttak för privata välfärdsföretag inom skola och omsorgen.”

Så inledde P1-morgon den 22 maj ett inslag om Staten och kapitalet, SVT:s dokumentär om den svenska friskolereformen. Senare i programmet beskriver programledaren det aktuella förslaget så här:

”Det handlar om ett tak för hur mycket vinst friskolor och andra privata välfärdsföretag ska få ta ut.”

Det är långt ifrån första gången som medier rapporterar missvisande om Ilmar Reepalus förslag, vilken ligger till grund för den uppkommande omröstningen i riksdagen. Till exempel att det skulle vara inriktat på vinstutdelning, eller att begränsa välfärdsbolagens vinster till sju procent. Nu sällar sig även Sveriges Radio till den långa listan av medier som har svårt med eller förenklar begreppen i välfärdsdebatten. Mytpolisen rycker ännu en gång ut för att styra upp i oredan.

Reepalus utredning föreslår INTE en begränsning av företagens möjlighet att dela ut av sin vinst. Inte heller ett tak för vinsten som andel av företages omsättning. Förslaget är en begränsning av företagens rörelsemarginal till sju procent plus statslåneränta av operativt kapital – det sista en avgörande detalj som ofta faller bort i rapporteringen, sannolikt då det är ett krångligt mått som bevisligen skapar mycket förvirring.

En nyligen publicerad Sifo-undersökning visar att svenskar tolkar förslaget väldigt olika: 17 procent av de tillfrågade tror att det leder till ett totalt vinstförbud, 22 procent tolkar förslagets formulering som att välfärdsföretag kommer att kunna tjäna lika mycket pengar som svenska företag i genomsnitt, och 28 procent har ingen aning om lagförslagets innebörd.

Vad operativt kapital faktiskt syftar på är det kapital som satsats i investeringar. För industriföretag är det operativt kapitalet ofta högt då det finns stora behov av investeringar i maskiner, lokaler, fordon och annat. Tjänsteföretag däremot, såsom företag inom välfärdssektorn, har begränsat behov av så kallade anläggningstillgångar. Investeringar utgörs istället till stor del av personalkostnader, såsom utbildning och kvalitetssystem. Vidare finns det sällan något större eget kapital i välfärdsföretaget och dessa företag äger sällan sina fastigheter.

När begränsningen av vinsten sätts i relation till välfärdsföretagens låga operativa kapital blir den tillåtna rörelsemarginalen så låg att förslaget i praktiken kan betraktas som ett vinstförbud. Många företag kan komma att behöva lägga ner då den faktiska rörelsemarginalen för de flesta begränsas till mellan noll och två procent. Med så låg rörelsemarginal klarar inte företaget att bygga upp den buffert som behövs för att undvika konkurs under perioder då verksamheten går med underskott.

Mytpolisens utslag
Operativt kapital är ett begrepp som många försåtligt nog har svårt att greppa. Det är också svårt att hålla isär innebörden av vinsttak, vinstbegränsning och begränsning av vinstutdelning. Då är det desto viktigare att media är extra noga och inte förenkla då begreppsförvirring gör det enkelt att förvränga debatten.

Mytpolisen delar ut ytterligare en varning till journalistkåren och manar till bättring.

Källor
SvD Näringsliv (12 mars, 2018) Två av tre svenskar har inte förstått konsekvenserna av förslaget
PwC (2016) Rörelseresultat i välfärdsbolag – en jämförelse
PwC (2016) Avkastning på bokfört operativt kapital i välfärdsbolag