Nej, Veronica Palm. Assistansens problem handlar inte om privata vinster.

I TV4s Nyhetsmorgon diskuterade ledarskribenten Carolin Dahlman, journalisten Viktor Barth-Kron och politikern Veronica Palm (S) assistanslagstiftningen. Palm sade bland annat:

”Det som är problemet är att flera av de stora assistansbolagen använder enorma resurser av skattepengar till att anställa jurister för att gå runt systemet.”

Hur stämmer detta med verkligheten för den personliga assistansen?

Den ersättning assistansutförare får ska förutom utförandet av själva assistansen räcka till en mängd poster. Till att börja med betala arbetsgivaravgifter, göra pensionsavsättningar, betala semesterersättning och olika försäkringar. Den statliga ersättningen ska även täcka kostnader för utbildning och handledning av personal. Därutöver måste ersättningen även täcka lönen för den administrativa personalen då ingen ersättning ges för denna yrkesgrupp. Dessutom måste pengar även läggas undan till lön för assistenten då brukaren ligger på sjukhus, eller vid introduktion av ny personal som går bredvid en ordinarie assistent. Det vill säga, alla kostnader ett företag har måste täckas av ersättningen.

Det innebär att assistansföretag även fortsättningsvis, trots den nyligen aviserade ersättningshöjningen har svårt att öka lönerna i nivå med det så kallade märket och övrig arbetsmarknad.

Enligt Vårdföretagarnas medlemsenkäter uppger sju av tio företag att de kommer tvingas lägga ner inom två år i fall att de kollektivavtalade lönerna ökar mer än regeringens assistansersättning. Undersökningar pekar mot fortsatt svåra förhållanden under kommande år.

När det gäller just juridikkostnader i företagen, som Palm hävdar använder enorma resurser, är det dock inte alla som har råd med den här typen av tjänster. Färre än 1 av 10 har en jurist som arbetar för företaget. Lika få är företagen som funderar på att anlita en jurist. Bland de företagen som konsulterar juridisk hjälp är det vanligaste att ha endast en (1) jurist.
Den genomsnittliga kostnaden för jurister bland Vårdföretagarnas medlemsföretag utgör mindre än 0,5 promille av de totala kostnaderna för assistansen. Det motsvarar ca 15 miljoner kronor av de 30 miljarder som reformen kostar.

Hur är det med den offentligt utförda assistansen då?

Även kommunerna har svårt att klara kostnaderna. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är kommunernas kostnader för assistansen cirka 10–12 procent utöver ersättningen från staten. Assistansen har uppenbart problem – oavsett utförare.

Mytpolisens utslag
Assistansen har stora utmaningar framöver. Utmaningar som bäst bemöts genom att ha ordentlig koll och ett gediget underlag. Palm har inte koll på hur verkligheten ser ut för assistansen – varken i privat eller offentligt utförande.

Mytpolisen delar därför ut en mytstämpel till Veronica Palm.

Källor
Ekonomiskt utdrag av assistansföretag från UC över 2015 års bokslut.
Grant Thornton (2016). Den privata vård- och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv
Sveriges Kommuner och Landsting (2015). Koll på assistansen – En handledning för kommunens analys.
Vårdföretagarna (2016). Vinstmarginaler bland privata utförare av personlig assistans – verksamhetsår 2015. siffror är erhållna från UC.
Vårdföretagarna (2016). Enkätsvar Bransch personlig assistans oktober 2016.

Se klippet här!