Flera tveksamma formuleringar i Ardalan Shekarabi (S) och Ali Esbatis (V) debattartikel.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) och riksdagsledamot Ali Esbati (V) har skrivit ett försvar till Reepalus förslag på vinsttak i välfärden. De pratar både om omsorgen och skolan. Mytpolisens jurisdiktion sträcker sig bara över vård- och omsorgsområdet – skolfrågorna lämnar vi för denna gång.

Låt oss följa deras argumentation:

”Alltför ofta påminns vi om att marknadslogiken leder fel och urholkar välfärdens kvalitet.”

”Privata vårdcentraler har i hög grad etablerat sig i mer välbeställda områden där hälsan är relativt god. Det finns exempel på privata kirurgkliniker där enskilda läkare fått bonus för att utföra fler kirurgiska ingrepp…”

”En majoritet av svenska befolkningen vill få bort vinstjakten från välfärden. Det är en åsikt som också delas av borgerliga väljare.”

De menar också att under förslaget ska innebära att…

”Inget företag ska heller tvingas att gå med förlust.”

Mytpolisen utreder påståendena!

Kvaliteten
Vi måste ha ett vinsttak för kvalitetens skull, menar artikelförfattarna. De skriver att ”vi är skyldiga att se till att våra välfärdstjänster samlat sett håller god kvalitet”.

Ett bra sätt att säkerställa kvalitet är att titta på de oberoende undersökningar som gjorts om välfärdsutövares kvalitet. Där ser vi gång efter gång privat drivna verksamheter toppa undersökningar. Exempelvis är privata äldreboenden bättre än de offentliga på 18 av 22 kvalitetsparametrar. God kvalitet säkerställs med andra ord rimligtvis inte genom att försvåra förhållandena för de bästa verksamheterna.

Jämlikheten
I slutet av 2014 släppte Riksrevisionen rapporten Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? Där kritiserades vårdvalsreformen för att ha gynnat socioekonomiskt starka grupper på bekostnad av de svagare.

Rapporten bygger dock på ett begränsat underlag och har blivit kritiserad. Riksrevisions rekommendation var att vårdvalssystemet bör utvecklas och förbättras – inte avvecklas. Detta i motsats till politiker, exempelvis Shekarabi och Esbati, som använder rapporten som ett argument för att i praktiken stoppa vårdvalet.

I rapporten lyfts Västra Götaland som exempel, vars egna analyser visar att antalet läkarbesök i primärvården i regionen har ökat för de personer som är svårast sjuka och minskar för de minst sjuka. Samtliga geografiska områden i Västra Götaland har fått nyetableringar. De nya vårdcentralerna har dessutom en högre socioekonomisk tyngd än vårdcentraler som varit verksamma innan vårdvalets införande.

Sedan vårdvalet infördes har antalet vårdcentraler blivit 20 procent fler – fyra av fem patienter har minst två vårdcentraler i sin närhet att välja mellan. På orter med många vårdgivare tenderar patienterna att vara mer nöjda. Shekarabi och Esbatis påstående om att vårdcentraler oftast etableras i välbeställda områden finns inga belägg för.

Tvärtom är antalet vårdcentraler i tätbefolkade områden jämfört med glesbygd proportionellt mot befolkningen som bor i dessa områden. Och i Stockholms län har husläkarmottagningarna en god geografisk spridning – vårdvalet har delvis bidragit till att etableringar skett i områden där det tidigare inte funnits någon husläkarverksamhet.

Patienter med låga inkomster är betydligt nöjdare hos privat drivna ägarledda vårdcentraler än i primärvården i stort, har Läkarförbundet visat. Den fackliga organisationens rekommendation till landstingen har därför varit att utjämna sociala skillnader genom att ge småskaliga privat drivna vårdcentraler bättre förutsättningar i områden med lägre inkomster.

Om onödiga ingrepp
”Det finns exempel på privata kirurgkliniker där enskilda läkare fått bonus för att utföra fler kirurgiska ingrepp – vilket lett till överrapportering och oskäligt mycket skattemedel i ersättning från landstinget, samtidigt som patienter riskerar att utsättas för onödiga ingrepp.”

Ardalan Shekarabis och Ali Esbatis beskrivning av vården är försåtlig. Syftet är att måla upp bilden av en verksamhet som, på bekostnad av patienten, sätter lönsamheten främst. Men den bilden stämmer inte.

I samband med en nyligen genomförd granskning av en privat vårdgivare slog Stockholms läns landsting fast att ”Patienterna bedöms bli väl omhändertagna utifrån de journaler som granskats.(2)”. Johan Bratt, chefläkare inom Stockholms läns landsting, sa också att ”det finns inget hos vårdgivarna som föranleder oss att tro att kvinnorna fått fel vård eller behandling.(1)”

I samma granskning av den privata vårdgivaren uppgav chefläkaren Johan Bratt att landstinget såg allvarligt på ”ofullständiga journaler”. Den aktuella vårdgivaren uppgav i samband med detta att man upprättat en åtgärdsplan som omfattar förbättringar av journalanteckningar samt att de hörsammat granskningen som rör ersättningen och vidtar tillbörliga justeringar för att utbetalningarna ska bli korrekta.

Opinionen
Vad gäller opinionen bör Shekarabi och Esbati uppdatera sig – en fyra år gammal undersökning håller inte för en dagsaktuell debatt. Mer aktuella siffror visar det är ungefär hälften av befolkningen, 54 procent, som tycker att det är ett bra förslag att begränsa vinstutdelning i vård och omsorg. I allianspartierna är det 37 procent som håller med om detta.

Vinsttaket
Och slutligen det mått – vinst på bokfört operativt kapital – som utredningen valt till sitt vinsttak. Mytpolisen har flera gånger tidigare visat hur det skulle slå mot många vård- och omsorgsföretag. Bland annat Shekarabis partikollega och statsminister, Stefan Löfven, var tidigare i höst föremål för en haffning av Mytpolisen just på detta ämne.

Mytpolisens utslag
Shekarabi och Esbati baserar sina ståndpunkter på felaktiga antaganden, daterade opinionsundersökningar och myter. Det vore tacknämligt om debatten istället utgick från aktuella fakta.

Det blir en Mytstämpel från Mytpolisen.

Källor
Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2.
Revisionsföretagets PwC:s rapport ”Avkastning på bokfört operativt kapital i välfärdsbolag”
Riksrevisionens rapport Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? 2014
Socialstyrelsens Enhetsundersökning om äldreomsorg
Stockholms Läns Landsting (2017). Fördjupad uppföljning Ultragyn Sophiahemmet
Stockholms Läns Landsting (2017). Vårdval 10 år – vad vet vi om dess effekter
Vårdanalys och Konkurrensverket (2014). Remissyttranden över regeringens förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen.
Vårdföretagarna (2017). Vinstopinionen i november