Du har helt fel om mångfalden av utförare, Håkan Svenneling (V).

Håkan Svenneling (V) är inte överens med Anette Åkesson (M) om vinster i välfärden. Det framgick tydligt under en debatt i riksdagen den 1 mars i år.

Svenneling menar att dagens välfärdsmarknad mest består av ”riskkapitalister och lycksökare utan moraliska kompasser” samt att införandet av det omdebatterade vinsttaket kommer att öka mångfalden i välfärden. Vänsterpartistens huvudpoäng, som han återkommer till, är att vinst som incitament slår fel. Det är det som är boven i dramat.

Det finns en del att sätta tänderna i för Mytpolisen, här finns det ingen tid att spara!

Vinst som incitament och vinsttakets konsekvenser
Riksdagsledamoten säger att vinsttaket kommer att öka mångfalden och få bort alla aktörer som ”bara är intresserade av att göra vinst”. Men så enkelt är det inte tyvärr.

Enligt revisionsbyrån PwC kommer dagens förslag om ett vinsttak leda till att en stor majoritet av företagen på dagens marknad inte kommer att kunna bygga upp en nödvändig ekonomisk buffert. Det innebär omöjliga villkor för att bedriva en trygg och ansvarsfull vård- eller omsorgsverksamhet på lång sikt. Resultatet blir en kraftigt minskad mångfald och en obefintlig valfrihet.

Dessutom visar en studie från Institutet för näringslivsforskning att själva grundidén till vinsttaket är feltänkt. Det finns nämligen inte någon motsättning mellan levererad kvalitet och vinst, snarare är det tvärtom – företag som gör vinst är också bland de som levererar högst kvalitet av vård och omsorg.

Bara stora företag?
Håkan Svenneling säger lite oväntat att vinsttaket kommer att ge mer mångfald i välfärdssektorn. En anledning, menar Håkan, är att det bara är stora företag i branschen – ”ett oligopol”, som han uttrycker det. Men när vi tittar på fakta så är det tydligt att vård- och omsorgsbranschen är en småföretagarbransch. Av de drygt 14 000 vård- och omsorgsföretagen har 93 procent färre än 20 anställda, och 87 procent av vårdföretagen har färre än tio anställda. Den privat drivna vård- och omsorgen domineras av mindre aktörer även sett till omsättning – och deras andel ökar. En majoritet av entreprenörerna är kvinnor och en större andel har utländsk bakgrund än i övriga näringslivet.

Det är alltså stora delar av just denna grupp företag som får ohållbara förhållanden att driva vidare sin verksamhet om Reepalus vinsttak träder i kraft.

Mytpolisens utslag
Håkan Svenneling kan andas ut. Välfärdsbranschen är inte ett oligopol utan en småföretagsbransch där kvinnor och människor med utländsk bakgrund oftare än i övriga näringslivet driver företag.

Att mångfalden skulle bli större om dessa företag tvingas till ekonomiskt omöjliga villkor är inte särskilt troligt – snarare tvärtom.

Det blir en mytstämpel till Håkan Svenneling. Han har helt enkelt fel.

Källor
Konkurrensverket: Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. 
ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen: Goda år på ålderns höst? 
Institutet för näringslivsforskning (2017). Vinstbegränsning i välfärden Om välfärdsutredningens utgångspunkter och samhällsekonomiska konsekvenser.
Revisionsföretagets PwC:s rapport ”Rörelseresultat i välfärdsbolag – en jämförelse”.
Regeringens utredning: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78